Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Senast ändrad: 25 maj 2021

Kontakt

Kunskapsstöd

I en kunskapsstyrd hälso- och sjukvård är det viktigt att ny kunskap snabbt börjar användas och att bästa tillgängliga kunskap används i varje möte. Kunskapen finns bland annat i olika typer av kunskapsstöd. Exempel på kunskapsstöd är vårdprogram, vårdförlopp, riktlinjer och rekommendationer för vårdens medarbetare och verksamhetsledning.

Ytterst handlar kunskapsstyrning om att använda bästa tillgängliga kunskap i varje patientmöte och att systematiskt utveckla, dela och omsätta ny kunskap. I patientmötet blir kunskapen ett stöd för professionen men också ett verktyg för att göra patienten mer delaktig i sin egen vård tillsammans med professionen. Denna delaktighet är grundläggande för en utveckling som utgår från patientens perspektiv och egen kunskap.

Det finns många olika typer av kunskapsstöd från en mängd olika aktörer. Vissa kunskapsstöd är framtagna av regioner, andra av myndigheter, ytterligare av professionsföreningar eller vårdaktörer inom både primärvård och specialiserad vård. För den som arbetar i hälso- och sjukvården är det inte alltid lätt att veta vilket kunskapsstöd som är aktuellt och bör användas.

Inom systemet för kunskapsstyrning används begreppet kunskapsstöd som ett samlingsbegrepp för olika stödmaterial. Nationella programområden och deras nationella arbetsgrupper tar fram några av dessa.

Regionerna har flera gemensamma initiativ för att skapa tydlighet och arbeta effektivt tillsammans med ny kunskap. Två av initiativen är Nationellt kliniskt kunskapsstöd och Generiskt ramverk för kunskapsstöd.