Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

17 mars 2020

Kontakt

Frågor och svar om vårdförlopp

Svar på vanliga frågor om vårdförlopp.

Var hittar jag vårdförloppen?

Vårdförloppen finns i regionernas gemensamma system för kunskapsstöd:

Nationellt kliniskt kunskapsstöd (NKK)

Hur påverkas vårdförloppen av covid-19?

Arbetet med framtagning av vårdförlopp fortsätter men bedrivs anpassat, lyhört och flexibelt utifrån det läge som regionerna befinner sig i. Införande av vårdförlopp kommer att påbörjas under hösten men i mindre omfattning och lägre tempo än tidigare planerat.

Kommer det att tas fram nya vårdförlopp?

I februari 2020 beslutade regionerna att godkänna 15 ansökningar om nya vårdförlopp. Arbetet kommer att påbörjas men anpassas utifrån de förutsättningar som råder. Inga beslut finns ännu när det gäller remissperiod eller införande för de nya vårdförloppen.

Varför ingår SKR och regeringen denna överenskommelse?

Med överenskommelsen vill SKR och regeringen bidra till en mer jämlik och effektivt hälso- och sjukvård av hög kvalitet i hela Sverige. Syftet är också att stödja det pågående utvecklingsarbetet i regioner och sjukvårdsregioner med ett gemensamt system för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvård.

När kommer de första vårdförloppen införas?

Tre vårdförlopp godkändes av styrgruppen för kunskapsstyrning den 15 april 2020: höftledsartros, reumatoid artrit, stroke och TIA. Regionerna kommer sedan att fatta beslut om hur införandet i vården ska ske. Beslut om fler vårdförlopp fattas den 25 september

Vad skiljer sig åt mellan standardiserade vårdförlopp inom cancer och vad som anges i överenskommelsen för andra diagnoser?

De personcentrerade och sammanhållna vårdförloppen för nya diagnoser ska kunna omfatta en hel vårdkedja, inklusive utredning, uppföljning och rehabilitering. Oavsett var i vårdkedjan patienten befinner sig, nyinsjuknad eller har haft sin sjukdom under längre tid, ska den kunna utredas, behandlas och följas upp. De standardiserade vårdförloppen som tagits fram inom cancerområdet omfattar förloppet från misstanke om sjukdom till första behandling.

Vilka kriterier finns för de nya vårdförloppen?

De ska kunna:

  • innefatta patienter med komplexa och långvariga sjukdomar
  • starta i primärvården och vid behov innefatta kommunala hälso- och sjukvården och socialtjänstinsatser
  • omfatta flera specialiteter
  • utgå från nationella vårdprogram som finns eller utarbetas
  • utformas så att de kan följa i de nya digitala vårdstöden om utvecklas och upphandlas

Hur ser processen för framtagande ut?

Det går ut en förfrågan till alla nationella programområden i Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. De får då anmäla sitt intresse för att ta fram vårdförlopp. Nationella arbetsgrupper för respektive sjukdomsområde träffas löpande och arbetar fram vårdförloppen. Förslagen går sedan ut på remiss där både företrädare för patienter och profession har möjlighet att lämna synpunkter. När ett vårdförlopp är godkänt kommer införandet i vård och omsorg att påbörjas.

Vilka diagnoser handlar det om?

Det handlar i första hand om långvariga och komplexa sjukdomar. I överenskommelsen 2019 ingick att ta fram vårdförlopp för följande diagnosområden: hjärt- och kärlsjukdomar, psykiska sjukdomar, reumatiska sjukdomar samt astma och KOL. Dessa kommer att införas i regionerna under 2020 och 2021.

Under 2020 påbörjas arbetet med femton nya vårdförlopp med införande 2021. Dessa är traumatisk hjärnskada, lungfibros, inflammatorisk tarmsjukdom, epilepsi, långvarig icke-malign smärta, självskadebeteende, ångest och depression, jättecellsarterit, knäledsartros, palliativ vård, grav hörselnedsättning, sömnrelaterad andningsstörning och obstruktiv sömnapné hos barn, koordinering av sår; diabetes med risk för fotsår, varicer och venösa bensår, svårläkta sår.

Vilka förutsättningar behövs för att ta fram vårdförloppen?

Det behövs ett gediget kunskapsunderlag att utgå ifrån till exempel nationella riktlinjer. Vårdförloppen ska alltid baseras på bästa tillgängliga kunskap. Därför är det viktigt med bred förankring inom olika kompetenser bland annat inom profession och patientorganisationer.

Vem ska ta fram vårdförloppen?

Arbetet ska ske inom ramarna för de nationella programområdena i Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård och förankras i regionerna.

Vad är patientkontrakt och hur kommer det in i arbetet med vårdförlopp?

Patientkontrakt är en överenskommelse med patienten som innebär att en gemensam plan tas fram mellan patienten och dess samtliga vårdkontakter om vem som ska göra vad, hur och när. Det bidrar till att ansvaret för vården blir tydligt. Patientkontrakt kommer att bli en viktig del av arbetet och förutsättningarna för hur det ska genomföras kommer att utarbetas.

Hur vet vi om vårdförloppen kommer användas?

Vårdförloppen kommer att följas upp och utvärderas. Det kommer också att ske ett ständigt förbättringsarbete för att uppdatera och utveckla vårdförloppen.

Var kommer vårdförloppen att publiceras?

Vårdförloppen kommer finnas tillgängliga på Nationellt kliniskt kunskapsstöds webbplats
samt i regionernas egna system.

nationelltklinisktkunskapsstod.se

Hur mycket pengar avsätts för arbetet 2019-2021?

Överenskommelsen är för perioden 2019-2021. För åren 2020 är det budgeterat 290 miljoner och för 2021 är det aviserat 500 miljoner. Medel beslutas om för respektive budgetår.

Hur ska arbetet rapporteras?

I syfte att underlätta för kommuner och regioner i det svåra läge de befinner sig i har regeringen beslutat att ta bort krav på rapportering för 2020. Det innebär att regioner och kommuner inte kommer att behöva rapportera in uppgifter om resultat av satsningarna.

SKR:s rapporteringskrav till Socialdepartementet kvarstår och en skriftlig delrapport kommer att lämnas in 31 september 2020.