Nationella kvalitetsregister

I Sverige finns det drygt 150 kvalitetsregister. De används primärt för att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården. Därutöver utgör kvalitetsregister värdefulla källor för forskning och innovation.

Gemensamt för kvalitetsregistren är att de är individbaserade och att de innehåller diagnos, insatta åtgärder och resultat för patienten. På så sätt får verksamheterna en löpande återkoppling av sina egna resultat och ges möjlighet att se hur det går för deras verksamheter i förhållande till andra och i jämförelser med andra regioner.

Data i kvalitetsregistren kan användas i analys- och förbättringsarbete. Det är också möjligt att följa upp hur enskilda regioner eller vårdgivare bedriver sin vård.

Du hittar nationella kvalitetsregister här:

Hitta nationellt kvalitetsregister

Där finns information om respektive register, bland annat vem som ansvarar för det (CPUA), vilket nationellt programområde det är kopplat till samt vilken certifieringsnivå registret har.

Nyheter

Evenemang

Bakgrund

De första kvalitetsregistren startades av läkare inom ortopedi mellan 1975 och 1978. Det tillkom sedan ett fåtal register fram till början av 1990-talet, då staten började stödja nationella kvalitetsregister genom den så kallade Dagmaröverenskommelsen.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), numera Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), och staten tecknade 2012 en överenskommelse för en utveckling av nationella kvalitetsregister. Överenskommelsen löpte över fem år, 2012–2016, och omfattade finansiering, organisation och åtgärder för att öka användningen i vårdens förbättringsarbete och underlätta registerbaserad forskning.

Sedan 2017 har SKR och staten tecknat ettåriga överenskommelser för att säkra driften av nationella kvalitetsregister.

Rapport nationella kvalitetsregister 2020-2023 (PDF) Pdf, 626 kB.