Hallå där Hans Sandberg – om karies, kunskap och kraften i samarbete
Hans Sandberg är ordförande för den nationella arbetsgruppen som tog fram det nya vårdförloppet för kariessjukdom, det första inom tandvården. Han svarar på några snabba frågor om arbetet inför och under processen med vårdförloppet och hur patienten kan bli en aktiv medskapare.
Hur har arbetet med vårdförloppet fungerat i praktiken?
– Uppdraget var tydligt definierat och processen välstrukturerad, vilket skapade en god samsyn och ett effektivt samarbete mellan arbetsgruppen och de stödfunktioner vi kom i kontakt med. Mycket positivt och lärorikt! Själva arbetsgruppen var väl sammansatt och bestod av representanter från olika delar av tandvården: patienter, behandlare, vårdgivare samt akademin, utbildning och forskning. Med utgångspunkt från dessa olika perspektiv lyckades vi få till en helhet, ungefär som att baka en ny kaka där alla ingredienser fanns, men ett nytt recept behövde tas fram.
Vad är det viktigaste att förstå om karies som sjukdom?
– Att karies inte bara handlar om hål i tänderna, utan om en obalans i biofilmen som täcker våra kroppsytor. Det är en sjukdom med orsaker, inte bara något som gått sönder.
Vad är nytt i vårdförloppet?
– Vi fokuserar på tidig identifiering, orsaksinriktad behandling och att patienten får stöd att förändra sina vanor. Målet är att minska risken, stoppa sjukdomen och åtgärda skador, men också att skapa beteendeförändringar som håller över tid.
Hur kan tandvården bli bättre på att inkludera patienten?
– Genom att se patienten som en aktiv medarbetare i tandvårdsteamet. Munhälsa skapas hemma, varje dag, inte bara i behandlingsrummet. Det kräver kunskap, förståelse och stöd, och en gemensam dokumenterad överenskommelse som kan vara en hjälp på vägen.
Vilka ekonomiska hinder ser du för patienten?
– Det är ett stort bekymmer att många av de insatser som leder till beteendeförändringar är kostsamma för patienten när de sker inom tandvården. Det är en tröskel som behöver sänkas. På sikt tjänar både individen och samhället på ett hälsosammare liv, men för att nå dit krävs att fler har råd.
Vad hoppas du att vårdförloppet ska leda till?
– Att fler får en kariesfri framtid. Vi ser också möjligheter till samarbete med andra vårdområden, till exempel diabetes, där levnadsvanor också spelar en stor roll. Det kan ge positiva effekter för folkhälsan i stort.