Publicerad 28 februari 2022

Knäledsartros blir vårdförlopp

Det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet knäledsartros har blivit godkänt och kommer nu att börja införas i vården. Vårdförloppet ska bidra till att patienter får en klinisk diagnos tidigt i sjukdomsförloppet och därmed även en tidig grundbehandling.

Knäledsartros är vanligt. Det förekommer hos cirka 14 procent av befolkningen över 45 år. Allteftersom vi blir äldre och mer stillasittande förväntas artros att öka bland befolkningen. Knäledsartros ger symtom i form av smärta vid belastning, stelhet och muskelsvaghet. Besvären kommer ofta gradvis, men kan vara akuta i samband med knäledstrauma eller överbelastning. Kvinnor och överviktiga personer är överrepresenterade.

Syftet med vårdförloppet är att underlätta för vårdpersonal att enkelt få tillgång till kunskap om hur patienter med knäledsartros ska omhändertas enligt senaste evidens. Vårdförloppet bygger på Socialstyrelsens riktlinjer och visar hur de kan användas i praktiken, till exempel hur patienter i första hand bör triageras till fysioterapeut för diagnos och grundbehandling och därmed avlasta allmänläkarna. När fler patienter med knäledsartros följer vårdförloppet blir det också lättare att identifiera de patienter som av olika anledningar inte passar in i vårdförloppet. Dessa patienter kan då även erbjudas en mer individuellt anpassad vård.

Gunilla Limbäck Svensson

Gunilla Limbäck Svensson

Syns inte på röntgen

Vårdförloppet beskriver i vilken ordning olika åtgärder ska sättas in. Det är viktigt att rätt åtgärder ges i rätt tid. En vanlig missuppfattning bland både patienter och vårdpersonal är att en röntgenundersökning behövs för att ställa diagnosen.

– Tidig artros syns inte på röntgen, vilket kan leda till att patienten inte får någon diagnos och att åtgärder sätts in för sent. Då fortsätter patienten ha smärta och funktionsbegränsningar längre än nödvändigt. Det som lyfts fram i vårdförloppet är att fler patienter bör få en klinisk diagnos och därefter grundbehandling i form av patientutbildning, individuellt anpassad träning och vid behov hjälp att gå ner i vikt, säger Gunilla Limbäck Svensson, ordförande för nationell arbetsgrupp knäledsartros.

En mycket viktig del i vårdförloppet är patienternas delaktighet i sin vård. Det handlar om att göra dem medvetna om hur levnadsvanor påverkar symtomen vid artros, få dem att känna ett ökat egenansvar för sin vård och att de vet vem de ska kontakta vid ökade besvär.

Omfattning

Vårdförloppet inleds vid misstanke om knäledsartros eller vid försämring av tidigare känd knäledsartros. Det avslutas när patienten upplever en acceptabel funktions- och smärtsituation och har en fungerande egenvård eller vid remiss för ortopedisk bedömning om eventuell kirurgi.

För att följa upp vårdförloppet används indikatorer kopplade till bland annat smärta, fysisk aktivitet, röntgenundersökning och patientutbildning. Uppföljning planeras via indikatorer som registreras i det nationella kvalitetsregistret Bättre Omhändertagande av patienter med Artros (BOA-registret), regionala vårddatabaser och PrimärvårdsKvalitet. Ytterligare ett vårdförlopp för knäledsartros i samband med operation planeras framöver.

Mer information och stödmaterial till vårdförloppet

Läs vidare

Kontakta oss

Kontakta kunskapsstyrning hälso- och sjukvård