Kunskapsstyrningens årliga konferens med fokus på samverkan och resultat
Sedan starten 2018 har systemet för kunskapsstyrning utvecklats avsevärt. Det märktes under årets nationella lärandeträff som samlade cirka 400 deltagare för att diskutera resultat, samarbetsformer och patientnytta.
Nationella programområden (NPO) och nationella samverkansgrupper (NSG) har, i samverkan med myndigheter och övriga aktörer, bidragit till att nära 500 nationella kunskapsstöd finns tillgängliga på 1177 för vårdpersonal. Självklart kopplat till uppföljning och analys, ett kvitto på hur nationell samverkan kan effektivisera och kvalitetssäkra vården.
Förbättrade vårdresultat genom införda stöd
Rapporten "Lägesbilder från hälso- och sjukvården", framtagen av samtliga NPO våren 2025, visar på förbättrade resultat inom flera områden. Ett par av dessa presenterades vid lärandeträffen, som exemplet tonsillektomi där rekommenderad kall teknik ger bättre resultat än varm.
Införandet av kunskapsstödet har varierat mellan regionerna, vilket lett till ojämlika resultat, berättade Caroline Gahm från NPO öron-, näs- och halssjukdomar. Vårdförloppet för grav hörselnedsättning för vuxna från 2022E har resulterat i ett mer jämlikt resultat.
Regionala variationer i införandeprocesser
Införandet av personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp varierar mellan regioner. Region Skåne har till exempel en sexstegsmodell där lokal gapanalys är ett centralt moment. I vissa fall används ett snabbspår efter noga utvärdering för att effektivisera processen.
Samverkan med myndigheter och involvering av patient-, närstående- eller brukarföreträdare
Inom området ADHD har tidig samverkan mellan nationell arbetsgrupp och Socialstyrelsen lett till konkretisering av riktlinjer och ökad användning av insatser. Ett tätt samarbete med brukarföreträdare ledde till viktiga insikter och behovsanpassade åtgärder i stöd- och insatsprogram.
Patientföreträdares medverkan har också varit en framgångsfaktor i arbetet med att ta fram ett stödprogram inom reumatologi. I systemet för kunskapsstyrning är patient-, närstående- och brukarperspektivet integrerat och formerna för medverkan i arbetsgrupper följer gemensamma rutiner.
Kunskapsstyrning som del av verksamhetsutveckling
Genom gemensamma underlag och stöd slipper regionerna dubbelarbete i att ta fram egna. Möjlighet finns att på 1177 för vårdpersonal göra lokala tillägg, vilket förstås gör det möjligt att vinna både tid och resurser.
Partnerskapet till stöd för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård syftar till att underlätta samverkan samt arbeta för att skapa en sammanhållen kunskapsstyrningskedja där olika stöd kompletterar varandra. Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson och Mats Bojestig, ordförande styrgruppen för kunskapsstyrning, betonade vikten av att kunskapen som finns används och omsätts i praktiken.
Lågvärdevård och realiserbara kunskapsstöd
Arbetet med lågvärdevård engagerar brett. NPO inom systemet för kunskapsstyrning har tagit fram en viljeriktning och Socialstyrelsen har ett tydligt uppdrag att fasa ut insatser utan patientnytta. Enighet råder om att detta arbete behöver stöd i lagstiftning och riktlinjer.
Diskussioner förs på flera håll om balans mellan resursdrivande och ambitionshöjande stöd. NPO har en viktig roll i att säkerställa att kunskapsstöd är realiserbara för regionerna inom rimlig tid, vilket är avgörande på flera sätt. Det gäller även kommunernas roll i systemet, för övrigt en samverkan som har ökat mycket de sista åren.
Samlad kraft för framtidens vård
Systemet för kunskapsstyrning bidrar till utveckling av hälso- och sjukvården. Ett ytterligare exempel kommer från NPO äldres hälsa och palliativ vård, som är först i landet med ett kunskapsstöd för skörhet hos äldre. Tidiga samarbeten och flera perspektiv har lett till resultat som underlättar uppföljning och genomförande i praktiken, vilket bidrar till omställningen till en nära vård.
Partnerskap med myndigheter för stöd till kunskapsstyrning hälso- och sjukvård