Ojämlik vård för obesitaspatienter

Vården för personer med obesitas är ojämlik i landet trots Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer. Nu finns ett kliniskt kunskapsstöd ute på remiss från den nationella arbetsgruppen för obesitas. Uppmaningen är att ta del av och besvara remissen.

Obesitas, även kallat fetma, är en komplex sjukdom som Socialstyrelsen bedömer som en kronisk sjukdom som ger sämre hälsa och livskvalitet. Många gånger kan personer med obesitas uppleva bristande förståelse bland vårdpersonal när de söker vård. De möts av fördomar, upplever att de inte tas på allvar och att de har egen skuld i sin situation. Det sviktande bemötandet kan bero på bristande kunskap hos vårdens medarbetare.

Joanna Uddén Hemmingsson, ordförande i nationell arbetsgrupp (NAG) obesitas, beskriver fördomarna kring obesitas som enorma, inte bara i samhället utan även inom hälso- och sjukvården.

– Många anser att personer som lever med obesitas har dålig karaktär, lever ohälsosamt och därför får ta ett eget ansvar för att gå ner i vikt. Det skulle man aldrig säga till en person med hjärtinfarkt eller diabetes.

Primärvården viktig

Primärvården har en stor roll i att dessa patienter bemöts och bedöms på samma sätt som övriga patientgrupper med kroniska sjukdomar. Det är därför viktigt att de nya nationella riktlinjerna och det kommande kliniska kunskapsstödet efterlevs, något som inte sker fullt ut idag då det finns stora skillnader i landet.

Följdsjukdomar vanliga

Patienter med diagnosen obesitas har ofta en eller flera följdsjukdomar såsom högt blodtryck, blodfettsrubbningar, hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa, diabetes typ 2 och även funktionsnedsättning i rörelseorganen. Följdsjukdomarna ökar ofta efter en tids sjukdom.

Det finns genetiska kopplingar till diagnosen som också påverkas av levnadsvanor. Att gå ner fem till tio procent av sin vikt ger många hälsofördelar oavsett vad ursprungsvikten är. Därför är det viktigt att patientgruppen som söker vård också ges möjlighet till diagnostik, behandling och uppföljning.

Högt BMI allt vanligare

Bakgrundsorsaken till obesitas är främst genetisk, men även andra faktorer såsom stresstillstånd, sjukdomar, socioekonomisk utsatthet och levnadsvanor påverkar viktutvecklingen. I Sverige har cirka 16 procent av den vuxna befolkningen ett BMI (Body Mass Index) över 30. De allra flesta har inte blivit erbjudna vård. Siffrorna kan jämföras med folksjukdomen diabetes där cirka 500 000 personer är drabbade.

– Obesitas är en kronisk sjukdom och vi behöver behandla denna patientgrupp med lika mycket kunskap och respekt som andra kroniska sjukdomar. Med andra ord behöver sjukvården ett stort kunskapslyft kring obesitas. Jag vill även citera Socialstyrelsen som i de nationella riktlinjerna för obesitasvård skriver att man behöver ”utbilda personal och behandla mer obesitas”, säger Joanna Uddén Hemmingsson.

Vem är aktuell för behandling?

I det nya kunskapsstödet föreslås en högre tröskel för sjukvård vid obesitas. Personer med BMI 30–35 utan följdsjukdom hänvisas till egenvård med målet att behålla aktuell vikt och jobba med hälsosamma levnadsvanor samt minska sina hälsorisker. De med BMI 30–35 som har följdsjukdomar samt BMI över 35 förslås erbjudas sjukvårdsbehandling. Den högre tröskeln ger större utrymme för att prioritera sjukvårdsbehandling åt dem med högre risk av sin obesitas. Det handlar bland annat om insatser som levnadsvanebehandling samt obesitasoperationer med årliga kontroller efter operation.

Olika behandlingsmetoder

Det finns olika behandlingsmetoder vid obesitas där levnadsvanor, kirurgi och kostbehandling är vanligast. Den kirurgiska effekten kvarstår under en period men det behövs ibland ytterligare insatser för att nå en långsiktig och kvarstående förbättring och minska risk för sena komplikationer eller bieffekter.

Svårbehandlad sjukdom

Kroppen är inställd på sin vanliga kroppsvikt och när personer med obesitas går ner i vikt reagerar kroppen ofta med ökad hunger och minskad mättnad för att gå upp i vikt igen. Det är en kroppslig reaktion som är svår att behandla och där individuellt stöd kan behövas för patienten.

Stora skillnader i vården

Det finns stora skillnader i obesitasvården i Sverige. Alla får inte en diagnos och därmed inte rätt behandling. Om den nya kunskapen sprids och implementeras inom vården ger det förutsättningar för att fler patienter med obesitas kan få en diagnos och en anpassad behandling utifrån de individuella behoven. När det nya kliniska kunskapsstödet för obesitas blir publicerat kommer det att kunna bidra till evidensbaserad obesitasbehandling som är jämlik i landet.

Vården inte jämlik

Som exempel på att vården inte är jämlik kan nämnas att det inom den norra sjukvårdsregionen nästan inte finns någon utvecklad vård för vuxna patienter med obesitas. Det sker viss utredning inför obesitaskirurgi samt efterföljande uppföljning. Utifrån befolkningens stora behov i sjukvårdsregionen behöver det göras insatser för utredning och behandling av obesitas.

Hur kan vården för obesitaspatienter bli bättre?

För att vården för obesitaspatienter ska bli bättre och för att patientgruppen ska uppleva ett bättre bemötande i vården behövs framför allt utbildning. Kunskapen behöver öka och fördomarna minska så att fler patienter får möjlighet till tidig diagnos och evidensbaserad behandling. Under en period behöver resurserna för obesitasbehandling också öka på grund av de stora skillnaderna i obesitasvården som finns i Sverige.

Vårdens medarbetare behöver lyssna till de berättelser patienter med obesitas ger. Var och en har en egen historia och är ofta långt gångna i sin sjukdom innan de söker hjälp. Många har svårt att prata om sin vikt eftersom det är skambelagt. Faktum är dock att obesitas är en sjukdom som kan förbättras med rätt hjälp och ett steg i den riktningen är att införa och efterleva befintliga och kommande kunskapsstöd.

– Kunskapsstödet förstärker tydligt att obesitas är en kronisk sjukdom, där personer som lever med obesitas har rätt till evidensbaserad vård, precis som andra människor som lever med kroniska diagnoser. Kunskapsstödet är utformat som en praktisk fördjupning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer och är ganska utförligt som kunskapskälla och stöd till hälso- och sjukvården, säger Joanna Uddén Hemmingsson.

Det kliniska kunskapsstödet för obesitas är ute på öppen remiss och ska besvaras senast den 14 februari 2025. Det nya kliniska kunskapsstödet beräknas bli beslutat och publicerat sommaren 2025.

Remiss kliniskt kunskapsstöd obesitas

Kunskapsstöd för fetma hos barn, 1177 för vårdpersonal

Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling, 1177 för vårdpersonal (PDF)

Nationell riktlinje för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, Socialstyrelsen (PDF)

Nationell arbetsgrupp obesitas