Processledare och myndigheter i dialog om samarbete
Processledare för nationella programområden och nationella samverkansgrupper spelar en nyckelroll i systemet för kunskapsstyrning. Via regelbundna nätverksmöten, oftast digitala, främjas samarbete och lärande. Denna gång tillsammans med myndighetsföreträdare.
Åsa Welin
Syftet med mötet denna höst var att ytterligare förbättra samarbetet med myndigheter i partnerskapet för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. Åsa Welin, Socialstyrelsen, tillsammans med Marie Lawrence från stödfunktionen, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), ramade in arbetet som har pågått sedan 2018.
– En tydlig struktur har möjliggjort framsteg, till exempel rutiner för att efterfråga experter från regionerna och förslag på modeller för arbetet med horisontella prioriteringar. En sammanhållen kunskapsstyrningskedja är ett pågående arbete som kommer att utgöra grunden för fortsatt samverkan, säger Åsa Welin.
1177 för vårdpersonal är ett område för fortsatt samarbete, precis som gemensamma insatser kring utmönstring av åtgärder som har lågt värde för patienten. Olika operativa samarbeten pågår inom flera olika områden.
Gemensam inriktning och uppföljning
Sedan 2024 finns en gemensam inriktning för en sammanhållen och ändamålsenlig kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården. Våren 2025 genomfördes uppföljande dialoger kring rörelseorganens sjukdomar och ADHD, ett koncept som genom samtal gav konkreta exempel på förbättringar och utmaningar.
Myndigheterna har kontaktpersoner för såväl nationella programområden (NPO) som nationella samverkansgrupper (NSG). I samband med arbetet med verksamhetsplan ska NPO och NSG hålla en årlig avstämning med Socialstyrelsen och andra relevanta myndigheter i partnerskapet. På så sätt kan olika behov av insatser fångas in, såsom nya kunskapsstöd, uppdatering av eller utmönstring av kunskapsstöd.
Flexibelt samarbete med myndigheter
Samarbetet med olika myndigheter varierar beroende på område och aktuella frågor. E-hälsomyndigheten har till exempel ett växande fokus på hälsodata, bland annat kopplat till EU:s hälsodataförordning (EHDS) och ett brett uppdrag från regeringen.
– Behovsanalyser kan göras gemensamt och parterna kan stärka olika vägval. Under de senaste fyra åren har kontaktvägarna med myndigheter förenklats, det är lätt att ta kontakt för råd eller diskussion, säger Kristine Bergström, processledare för NPO levnadsvanor.
Charlotte Sand, processledare för NPO barns och ungdomars hälsa, instämmer i att samarbete med myndigheter är viktigt och fungerar:
– Socialstyrelsen deltar vid många av mötena i NPO och det ger fördjupade diskussioner i olika frågor. Ibland kan myndigheten behöva expertråd och då kan NPO ge stöd på olika sätt, bland annat genom rutinen för förfrågan hos regioner.