Rapport om kunskapsstyrning visar förbättringar och utmaningar i vården

Svensk hälso- och sjukvård har tagit viktiga steg framåt, visar rapport från systemet för kunskapsstyrning. Samtidigt kvarstår utmaningar som påverkar både patienter och vårdpersonal.

I lägesbilder från hälso- och sjukvården – rapport från systemet för kunskapsstyrning, görs nedslag i 26 olika diagnosområden. Förbättringar i metoder och arbetssätt finns i alla områden sedan starten 2018, tillsammans med utvecklingsmöjligheter och utmaningar. Många faktorer styr resultat och kvalitet för patienterna, där systemet för kunskapsstyrning är ett av flera verktyg.

Genom nationell kunskapsstyrning samordnas riktlinjer, rekommendationer och kunskapsstöd så att de enkelt kan användas och anpassas lokalt. 26 nationella programområden (NPO) består alla av ledamöter från hela landet och med olika professioner.

– Genom att samarbeta nationellt slipper dessutom varje region uppfinna hjulet på egen hand, säger Mats Bojestig, ordförande i styrgruppen för nationell kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård. Genom att ta fram underlagen tillsammans får vi mer tid att lägga på att införa den nya kunskapen i det dagliga arbetet. Ett av rapportens syften är att ställa utmanande frågor för att vi ska lära oss mer och kunna skapa en mer jämlik och ännu bättre vård.

Primärvården har blivit mer tillgänglig

Några exempel från rapporten: Primärvården brottas med brist på kontinuitet och tillgänglighet. Det personcentrerade sammanhållna vårdförloppet för höftledsartros är ett exempel på hur primärvården kan stärkas genom strukturerade insatser, där patienten får stöd i egenvård och snabbare väg till rätt behandling. Omställningen till en mer tillgänglig och samverkande primärvård har lett till fler vårdcentraler med utökade öppettider och bättre samarbete med kommunal omsorg. Det gynnar särskilt patienter med kroniska sjukdomar, samtidigt som många patienter upplever brist på kontinuitet.

Bättre diagnostik och fler nationella kunskapsstöd

Tack vare framsteg inom genetisk diagnostik och precisionsmedicin har fler patienter med sällsynta diagnoser fått rätt diagnos och individanpassad behandling. Utmaningen ligger i samordningen där många patienter bollas mellan olika vårdnivåer utan att få en helhetsbedömning, vilket skapar frustration och fördröjer insatser.

Sedan 2021 finns ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för nydebuterad hjärtsvikt, som bland annat rekommenderar att ekokardiografi genomförs inom 30 dagar vid diagnostik av misstänkt hjärtsvikt. Minst hälften av patienterna undersöktes inom den målsatta tiden. Andelen nydiagnostiserade hjärtsviktspatienter som hämtar ut rekommenderade läkemedel inom 120 dagar har ökat mellan 2021 och 2023. I de flesta regioner behandlas majoriteten av patienterna med dessa läkemedel.

Förbättringar och utmaningar

Fler exempel från rapporten: Ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för reumatoid artrit (RA) publicerades 2022. I rapporten ligger fokus på sjukdomsaktivitet vid ettårsuppföljning vid tidig RA. Här syns en tendens till förbättring sedan 2020, och andelen med låg sjukdomsaktivitet når 2024 nästan vårdförloppets målnivå.

Andelen tonsillektomier som utförs med helt kall teknik har ökat de senaste åren, samtidigt som andelen patienter som får allvarliga komplikationer efter operationen har minskat. Det är enligt målsättningen i den vårdriktlinje som NPO öron-, näs- och halssjukdomar publicerade 2022.

NPO ögonsjukdomar redovisar att färre patienter med relativt god synskärpa genomgår en kataraktoperation, i enlighet med den vårdriktlinje som publicerades 2022. Andelen operationer varierar dock fortfarande mellan regionerna, och bilden kompliceras ytterligare av att utvecklingen vad gäller kombinationsbehandling efter kataraktoperation inte entydigt pekar på en ökad följsamhet till rekommendationerna.

26 NPO står för rapportens innehåll

Rapporten är omfattande med indikatorer, grafer och beskrivningar av utveckling och nuläge inom hälso- och sjukvården. Den är uppdelad efter de olika diagnosområdena och kan på så sätt användas som underlag över tid att fortsätta arbetet med förbättringar ur flera perspektiv.

– I slutändan handlar det om att skapa en vård som är mer förutsägbar och trygg, både för dem som söker vård och för dem som arbetar i vården. Utmaningarna är fortfarande många, men vi löser dem bäst tillsammans, säger Mats Bojestig.

Lägesbilder från hälso- och sjukvården – rapport från systemet för kunskapsstyrning (pdf) Pdf, 2 MB.