Publicerad 11 november 2021

Samarbete och uppföljning under nationellt möte

Nationella programområden och arbetsgrupper samt företrädare för Nationella Kvalitetsregister genomförde nyligen en lärandeträff. Resultatet blev en dag med goda exempel på olika metoder kring uppföljning och arbeten med gemensamma kunskapsstöd.

Mats Bojestig, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Jönköping, och Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör Östergötland höll i och deltog i samtal under dagen. Bland annat inledde Lena med en sammanfattning av det vi arbetar med inom nationellt system för kunskapsstyrning:

– Något alla kan skriva under på är att det ska vara lätt att göra rätt och att systematiserad uppföljning ofta är en utmaning. Målet med bästa möjliga kunskap i varje patientmöte är bra, men vi måste också se till att kunskapen är kvalitetssäkrad.

Mia von Euler och Bo Norrving har båda arbetat med personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp stroke. De berättade om bakgrunden till varför vårdförloppet togs fram, att väldigt många människor drabbas både direkt och indirekt av stroke. Det finns bra vård i Sverige men tyvärr är inte strokevården jämlik idag. Exempelvis skiljer sig trombolysbehandling mycket åt i landet, precis som “dörr till nål-tid”. Det behövs samarbete på flera plan, patientrepresentant Ove Puisto instämde och berättade om vikten av att olika vårdgivare har samma syn på behandling.

Fruktbara och nödvändiga samarbeten

Föredragare från Nationellt programområde rörelseorganens sjukdomar delade med sig av lärdomar från arbete med kunskapsstöd för handledsfrakturer. Riktlinjerna för världens vanligaste fraktur utgår numera från patientens funktionsnivå med fokus på snabba beslut och korta tider till operation. Etablerade kontaktvägar mellan läkare och rehabilitering är viktigt, precis som personcentrerad process. Uppföljning med hjälp av frakturregistret blev ett nytt och fruktbart samarbete.

Representanter från Regionala cancercentrum berättade även de om utveckling av kvalitet och uppföljning. Idag finns goda förutsättningar och stöd med hjälp av både kvalitetsregister och många vårdförlopp och vårdprogram. Med hjälp av tydliga indikatorer för uppföljning har stora förbättringar visats inom många områden. Interaktiva rapporter finns på nationella cancercentrums webbplats.

Reflektioner kring och exempel på patientmedverkan

Spetspatient och patientforskare Sara Riggare reflekterade över patientmedverkan och hur centralt det är att verkligen arbeta med patienterna för uppföljning. Sara menade att patientens kunskap kan ha en klinisk effekt. Till exempel har en patient som har gått i hjärtskola efter en första hjärtinfarkt en halverad risk för att dö i en andra hjärtinfarkt, jämfört med en patient som inte har gått i hjärtskola.

Deltagarna fick lyssna på exempel från Kronoberg där reumatologmottagningen har arbetat med integrering av patientkontrakt i vårdförlopp. Patienterna har varit medskapare och arbetssätt har anpassats utifrån behov. Ofta har det varit utmanande för vårdpersonalen, men de menar samtidigt att överenskommelser är grunden för att skapa balans.

Strukturerad vårdinformation – vägen till bättre it-stöd för medarbetare

Patrik Sundström, SKR, och Sara Almvide från nationell samverkansgrupp strukturerad vårdinformation förde ett samtal kring angelägna informatikfrågor. De var överens om att vi behöver jobba för att skapa de bästa förutsättningarna för vårdens medarbetare och att strukturerad vårdinformation är vägen framåt. Det är viktigt att säkra att den information vi producerar är ändamålsenlig och korrekt, men också att binda ihop olika delar. Nationella insatser kring informatik ritar kartan över vad som behöver vara strukturerat i relation till exempelvis vårdförlopp. På regional nivå handlar informatik om att tolka i regional kontext och utifrån lokala behov. Informatiker som profession behövs på alla nivåer.

Kontakt

Kontakta kunskapsstyrning hälso- och sjukvård