Vårdförlopp proteskirurgi vid knäledsartros
Personer med artros beräknas öka de kommande åren då befolkningen blir äldre, har högre Body Mass index (BMI) och är mer stillasittande än tidigare. Vårdförloppet förväntas leda till att vården för patienter med knäledsartros som behöver proteskirurgi blir mer personcentrerad, patientsäker och välstrukturerad.
Sedan tidigare finns ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för knäledsartros. Det nya vårdförloppet för proteskirurgi vid knäledsartros bidrar med hjälp av tidiga insatser och tydliga remisskriterier till:
- att fler patienter genomgår grund- och tilläggsbehandling innan remiss till ortopedkliniken, eftersom träning minskar smärta och ökar funktionsförmåga
- färre patienter återremitteras till primärvården från ortopedkliniken på grund av otillräcklig utredning eller behandling, vilket minskar väntetiden för patienten till rätt behandling
- ohälsosamma levnadsvanor åtgärdas tidigt i förloppet för att minska behovet av kirurgi och risken för komplikationer efter kirurgi
- minskade risker för komplikationer och relaterade sjukdomar i samband med proteskirurgi.
Vårdförloppet bidrar också till att fler patienter:
- blir mer delaktiga i beslut och förberedelser inför operationen, vilket minskar deras oro och förbereder dem för den krävande rehabilitering som behövs efter knäproteskirurgi
- får knäproteskirurgi i rätt tid utifrån individens behov och på rätt indikation
- får röntgenundersökning med mallning vid första röntgentillfället, vilket sparar en röntgenundersökning och innebär mindre strålning för patienten
- upplever en förbättrad hälsorelaterad livskvalitet efter operationen.
Den hälsoekonomiska bedömningen är att målen med vårdförloppet kan nås utan betydande förändringar som påverkar hälsoekonomi, etik eller organisation. Målen kan nås även utan ökade resurser eller undanträngning av annan vård.