"Viktigt att motverka stuprör”– det är i samarbetet det händer
Samarbete pågår hela tiden mellan olika grupper inom systemet för kunskapsstyrning. Sedan starten 2018 har former och rutiner satt sig, samverkan mellan olika parter och nivåer är nu självklart för att nå en mer effektiv och jämlik hälso- och sjukvård. Detta intygades av flera på årets lärandeträff i oktober. Här är några röster.
Sara Pütsep
Målet med kunskapsstyrning är att bidra till en god hälsa i befolkningen genom en god vård som ska vara kunskapsbaserad, säker, individanpassad, jämlik, tillgänglig och effektiv. Det sista perspektivet fick extra uppmärksamhet under årets lärandeträff för nationell nivå i Stockholm.
Sara Pütsep, adjungerad som representant för regionernas ekonomidirektörer i styrgruppen för kunskapsstyrning, beskrev effektiv vård från ett ekonomiskt perspektiv.
– Om produktivitet ska mätas behöver internationella jämförelser göras av hälso- och sjukvården. Där ligger Sverige ligger bra till vad gäller exempelvis överlevnad och behandlade sjukdomar. Systemet för kunskapsstyrning har en viktig roll i detta genom de prioriteringar som görs för bästa effekt i exempelvis de nationella kunskapsstöd som tas fram.
Arthur Jänes
Dialog och utveckling
Lärandeträffen ger utrymme för dialoger med nuvarande och tänkbara samarbetsparter. Arthur Jänes, ordförande i nationellt programområde (NPO) kirurgi och plastikkirurgi, hade flera gruppmöten inbokade:
– Det är viktigt att motverka stuprör. Vi som NPO behöver ta vårt ansvar och kontakta närliggande NPO och samverka med professionsföreningar. De sistnämnda har för övrigt adjungerade medlemmar och vi har regelbunden kontakt. Under lärandeträffen hade vi möten med NPO perioperativ vård, intensivvård och transplantation samt NPO äldres hälsa och palliativ vård. Fokus var bland annat på planering för området lipödem.
Kjell Ivarsson
Samverkan utvecklas kontinuerligt
Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare, ser också samverkan som en naturlig del av arbetet:
– Cancerområdet är ett område som har många kontaktytor med andra NPO, till exempel rehabilitering och palliativ vård. Det märks att vi gör viktiga förflyttningar i de kontinuerliga dialoger vi har mellan olika grupperingar. Vi behöver arbeta horisontellt och identifiera de gemensamma frågorna som vi kan lösa tillsammans. Det är så vi gör en god och stabil omställning och ytterst en trygg och effektiv vård.
Åsa Welin, samordnare för kunskapsstyrning på Socialstyrelsen, menar att stora kliv har tagits de senaste åren kring samverkan inom partnerskapet för kunskapsstyrning:
Åsa Welin
– Vi har flyttat oss framåt genom att samarbetet kommer på ett naturligt sätt i våra respektive arbetsprocesser. Till exempel så finns samarbetet med NPO och nationella samverkansgrupper (NSG) inskrivet i Socialstyrelsens process för att ta fram kunskapsstöd. Vi behöver utmana oss i att göra saker tillsammans och även vara överens om vad vi kan sluta att göra.