Insatsområde kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom

En nationell arbetsgrupp ska identifiera behov av och initiera revidering av vårdförloppet för kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom, samt bevaka den snabba utveckling som ses både inom verktyg för utredning och läkemedelsbehandling

Bakgrund

Idag lever ca 150 000 personer i Sverige med någon form av demenssjukdom. Varje år insjuknar cirka 24 000 personer och ungefär lika många avlider till följd av sin sjukdom. Liksom stroke och diabetes utgör demenssjukdom en av de stora folksjukdomarna.

Om sjukdomen

Att leva med en demenssjukdom innebär att de kognitiva förmågorna försämras med tilltagande påverkan på vardagen som följd. Minnet kan försämras men även svårigheter att hitta rätt ord, att planera, att känna igen sig i känd omgivning liksom personlighetsförändring, hallucinationer eller förändrat gångmönster kan vara symtom på en demenssjukdom. Den vanligaste bakomliggande orsaken är Alzheimers sjukdom följt avvaskulär demenssjukdom, frontotemporal demenssjukdom och Lewykroppssjukdom. Men också traumatisk hjärnskada, infektioner eller skadligt bruk av alkohol kan orsaka en kognitiv svikt. Vid en lindrig kognitiv funktionsnedsättning (mild cognitive impairment (MCI)) är graden av nedsättning och påverkan i vardagen lägre än vid demens, och man klarar av sin vardag utan stöttning från omgivningen.

Förebyggande arbete är möjligt och är ett måste för att möjliggöra en god och nära vård. Forskning visar att en hälsosam och mångsidig kost, fysisk aktivitet, hjärngymnastik och kognitiv träning, deltagande i sociala aktiviteter och kontroll på blodtrycket, kolesterol och blodsocker kan minska risken för demens.

Den största riskfaktorn att drabbas av demenssjukdom är hög ålder, vilket innebär att antalet drabbade kommer att öka i takt med att befolkningen lever längre. Detta ställer krav på både hälso- och sjukvård och omsorg i form av ökat behov av resurser, kompetens, forskning och utveckling.

Nationella jämförelser visar på olikheter gällande tillgång till utredning, behandling, insatser och omsorg över landet.

Vårdförlopp

Ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp har tagits fram med målet att fler personer med kognitiv svikt, som misstänks bero på demenssjukdom, ska genomgå utredning, och att sådan utredning ska starta i ett tidigare skede. Eftersom det handlar om olika sjukdomar med varierande symtom är ett personcentrerat förhållningssätt hos personalen centralt. Det stöd som behövs varierar beroende på individens situation och det är viktigt att detta erbjuds på ett anpassat sätt. Samverkan mellan primärvård och specialiserad vård är av största betydelse för att säkerställa god diagnostik, men även samverkan med kommunala instanser krävs för att säkerställa god vård och omsorg efter diagnos.

Vårdförlopp kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom

Nya läkemedel

Nya läkemedel till patienter med Alzheimers sjukdom kan snart finnas tillgängliga inom svensk hälso- och sjukvård, vilket kommer ställa nya krav på resurser och kompetens för utredning och behandling. Analys av markörer i blod och digitala tester är verktyg som inom en nära framtid kommer vara en naturlig del i den kliniska vardagen. Oavsett tillgång till de nya läkemedlen är det viktigt att verka för bättre och jämställd diagnostik.

Uppdrag

En nationell arbetsgrupp ska identifiera behov av och initiera revidering av vårdförloppet för kognitiv svikt. Med tanke på den snabba utveckling som ses både inom verktyg för utredning och läkemedelsbehandling planeras för revidering av vårdförloppet. I samband med revidering kommer också ytterligare förtydligande ske angående behovet av en sömlös övergång till nästa steg: "Socialstyrelsens standardiserade insatsförlopp vid demenssjukdom – en modell för mångprofessionell samverkan för personcentrerad vård och omsorg vid demenssjukdom". Patient och närstående ska med andra ord vara väl informerade om vad som händer härnäst. Även Socialstyrelsens pågående arbete med en demensstrategi kommer att påverka revidering av vårdförloppet. Till exempel kan effekterna av att vara ett team runt patienten belysas.

Insatsförlopp vid demenssjukdom, Socialstyrelsen (PDF)

Underlag för utvecklad nationell demensstrategi, Socialstyrelsen (PDF)

Aktuellt

Ledamöter och kontakt

Kontaktperson och processledare

Karin Hägerås, Välfärd och folkhälsa, Region Örebro län, Sjukvårdsregion Mellansverige

karin.hageras@regionorebrolan.se

Ordförande

• Madelene Johanzon, överläkare och Silvialäkare, Sjukvårdsregion Mellansverige

Ledamöter

• Björn Strindberg Lennhed, Silvialäkare, Falu lasarett, Sjukvårdsregion Mellansverige
• Lena Nilsson, arbetsterapeut, Capio Geriatrik Dalen, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
• Dorota Religa, läkare och professor i geriatrik, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
• Björn Westerlind, överläkare och geriatriker, Länssjukhuset Ryhov, Sydöstra sjukvårdsregionen
• Lisa Bjartmar, specialistläkare neurologi, Skånes universitetssjukhus, Södra sjukvårdsregionen
• Rozita Torkpoor, sjuksköterska, Skånes universitetssjukhus, Södra sjukvårdsregionen

Adjungerade

• Moa Wibom, Kvalitetsregisterrepresentant BPSD-registret
• Madeleine Åkerman, Kvalitetsregisterrepresentant SLL/Svenska Demensregistret
• Christèl Åberg, specialistsjuksköterska demensvård, Högskolan i Väst