Insatsområde särskilt boende för äldre
Det finns brister i vården på särskilda boende för äldre. Dessa äldre borde ha hög medicinsk prioritet och strukturerad, säkerställd samverkan över organisations- och huvudmannagränser för teambaserade arbetssätt utifrån varje persons behov.
Bakgrund
Mer än 80 000 personer i Sverige bor idag på särskilt boende för äldre. Många av dem har flera allvarliga kroniska sjukdomar, uttalade kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar och kommer under sin vistelse vara i behov av vård i livets slutskede.
Erfarenheter från pandemin bidrog till ökad kunskap om brister gällande vård och omsorg på särskilda boenden för äldre, brister som till stor del fortfarande finns kvar. Ojämlikheten är stor, vilket avspeglas i de brukarbedömningar som årligen publiceras. Där uppger 30 procent att de har ett gott eller ganska gott hälsotillstånd och 50 procent att man inte har tillräcklig tillgång till läkare.
Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård. Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare. Detta innebär att fler hälso- och sjukvårdsinsatser av legitimerad personal inom olika yrkeskategorier behövs.
Uppdrag
Målet är att förbättra och säkra god kvalitet på vården och omsorgen för personer som bor på särskilt boende för äldre och fungera som ett praktiskt stöd i att arbeta evidensbaserat i verksamheten.
Uppdraget under 2025 är att göra en fördjupning av kunskapsläget, utforska och analysera för att identifiera hur kunskapsstödet behöver utformas för att fungera som ett stöd i utveckling av verksamheten i samband med att ny socialtjänstlagstiftning, med ökade krav på evidens inom socialtjänsten, tas i bruk. Eftersom kunskapsstödet kommer beröra kommunal verksamhet i stor utsträckning kommer uppdraget förankras med Styrgrupp för nationell kunskapsstyrning i socialtjänsten (S-KiS).
En nationell arbetsgrupp bildas för att stödja systematiken i samarbetet, samverkan och flödet mellan huvudmännen som ansvarar för hälso-och sjukvård, för att stödja och säkra processer och öka jämlikheten för de individer som befinner sig i särskilda boende för äldre. Arbetet kommer att bidra till god och mer jämlik vård och omsorg, öka den medicinska kvaliteten, det förebyggande arbetet i samverkan och bidra i den gemensamma utvecklingen av den nära vården. Kunskapsstödet ska bygga vidare på det tidigare framtagna kunskapsstöden ”Primärvårdens samverkande hälso- och sjukvård i hemmet” och ” Över- och underdiagnostik och -behandling” som publicerades 2023 samt PSVF palliativ vård.
En nationell arbetsgrupp ska:
- Ta fram ett kunskapsstöd som beskriver en patientsäker och personcentrerad process i samband med inflyttning till särskilt boende.
- Ta fram praktiskt användbara åtgärdsförslag för att säkra en hög medicinsk kvalitet och god omsorg i syfte att bidra till att minska skillnader i kvaliteten på särskilt boende för äldre. Här inkluderas hänsyn till förväntningar och hur den äldre vill ha sin vård vid försämring samt beskriva hur palliativ vård av god kvalitet bör utföras.
- Kunskapsstödet ska omfatta hälsofrämjande, rehabiliterande och systematiskt riskförebyggande insatser för god vård och omsorg.
Arbetsgruppen ska samla relevanta professioner från kommuner och regioner, patient- och anhörigföreträdare, relevanta kvalitetsregister. Samverkan ska ske med Socialstyrelsens äldresamordnare och medicinskt sakkunnig inom geriatrik, SKR:s arbete inom Nära vård samt Nationella primärvårdsrådet.
Aktuellt
Ledamöter och kontakt
Kontaktperson och processledare
Karin Hägerås, Ledningsstöd Nära vård, Sjukvårdsregion Mellansverige