Insatsområde hypertoni

Globalt sett är hypertoni den viktigaste riskfaktorn för förtida död. Risken för hjärt-och kärlhändelser ökar exponentiellt med ökande blodtryck, utan någon tydlig tröskelnivå. Ungefär hälften av Sveriges befolkning har fått hypertoni före 65 års ålder.

Bakgrund

I Sverige är blodtrycksomhändertagandet betydligt sämre än i andra jämförbara länder. Endast en av fem personer med hypertoni har tillräckligt väl behandlat blodtryck, jämfört med till exempel i Kanada där andelen är två av tre. Det övergripande målet är förbättrat omhändertagande av personer med hypertoni.

Uppdrag

En nationell arbetsgrupp ska arbeta fram ett personcentrerat sammanhållet vårdförlopp för hypertoni. Arbetet planeras starta Q4 2022–Q1 2023.

Aktuellt

Ledamöter och kontakt

Kontaktperson och processledare

Susanna Ingendoh, specialistsjuksköterska akutsjukvård, Sjukvårdsregion Mellansverige

susanna.ingendoh@akademiska.se

Ordförande

Mattias Brunström, ST-läkare i kardiologi och epidemiolog, Norrlands universitetssjukhus, Norra sjukvårdsregionen

Ledamöter

• Johan Sundström, specialistläkare kardiologi och epidemiolog, Akademiska sjukhuset, Sjukvårdsregion Mellansverige
• Charlotte Ivarsson, distriktssköterska, Akademiskt primärvårdscentrum, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
• Lovisa Jäderlund-Hagstedt, specialistläkare allmänmedicin, Primärvård Vårdbolaget TioHundra, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
• Thomas Kahan, specialistläkare kardiologi och farmakolog, Danderyds sjukhus, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
• Kristina Bengtsson Boström, specialistläkare allmänmedicin, FoU och Nära vård-strateg, Västra sjukvårdsregionen
• Malin Östman, distriktssköterska, Närhälsan Källstorp vårdcentral Trollhättan, Västra sjukvårdsregionen
• Karin Rådholm, specialistläkare allmänmedicin, Vårdcentralen i Mantorp, Sydöstra sjukvårdsregionen
• Yvonne Pantzar, patientföreträdare, Jönköping