Dysfagi

Utredning och behandling av dysfagi (svårigheter att tugga, äta och svälja) är inte implementerad och spridd. Det finns sannolikt oklarheter mellan primärvårdens och slutenvårdens ansvar, samt stora regionala skillnader.

Bakgrund

Dysfagi finns i alla åldrar och kan indelas i två huvudgrupper, orofaryngeal (munhåla-svalg) och esofageal (matstrupe). I svalget korsas maten och luftens vägar: sväljningen måste därför vara koordinerad, snabb, effektiv och säker. Svårigheter att svälja mat och dryck orsakar nutritionssvårigheter, problem att ta mediciner, aspiration (födan/saliven hamnar i luftstrupen) med risk för upprepade lunginflammationer och kvävning samt stora sociala konsekvenser då vi ofta umgås och träffas i samband med en måltid. Malnutrition, dehydrering och svält kan bli följden, vilket leder till sjukhusvistelser med ökade samhällskostnader som följd.

Det finns en spridd felaktig uppfattning att det inte lönar sig att utreda dysfagi eftersom behandlingar av dessa tillstånd saknas. Detta är fel och oetiskt eftersom det idag finns både adekvat utredning och behandling. Sammanfattningsvis är kunskapen om utredning och behandling av dysfagi inte implementerad och spridd. Därutöver föreligger det sannolikt oklarheter mellan primärvårdens och slutenvårdens ansvar, samt stora regionala skillnader.

Då dysfagins orsaker spänner över många olika områden är en framgångsrik behandling beroende av ett multidisciplinärt och tvärprofessionellt team som involverar allmänläkare, logopeder, dietister, neurologer, radiologer, gastroenterologer, övre gastrokirurger, specialist¬sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter samt öron-, näs- och halsläkare. Ett samarbete mellan regional specialist- och primärvård samt kommunal primärvård är nödvändig då patienterna ofta behandlas i regional vård för att sedan överföras till regional- och kommunal primärvård.

Mot bakgrund av: (i) oklart kunskapsläge, (ii) oklar fördelning av insatser mellan primärvård och slutenvård, och (iii) sannolika ojämlikheter inom och mellan sjukvårds-regionerna, har NPO-ÖNH identifierat symtom dysfagi som ett område som bör genomlysas. Denna syn på behov av genomlysning av vårdkedja för patienter med sväljningsbesvär delas även av NPO Nervsystemets sjukdomar och NPO Mag-tarm-sjukdomar.

Uppdrag

En nationell arbetsgrupp ska ta fram ett kliniskt kunskapsstöd för dysfagi. Det ska utgå från den sakkunskap som är framtagen av ett regionalt vårdprogram för dysfagi och anpassas till ett nationellt perspektiv.

Ledamöter och kontakt

Information kommer senare.