Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Senast ändrad: 2 december 2020

Kontakt

Patientberättelser utvecklar vården

Patientens roll förändras från att vara mottagare av vård till att i större utsträckning vara medskapare av vården och den egna hälsan. Det lyftes vid en digital lärandeträff i kunskapsstyrningssystemet den 2 november.

Kristina Björkqvist

Kristina Björkqvist

– Vården behöver ha ett större fokus på rehabilitering och uppföljning och inte bara på den akuta fasen av ett sjukdomsförlopp, sa Kristina Björkqvist, patientrepresentant i den nationell arbetsgruppen som tar fram ett vårdförlopp för sepsis, vid lärandeträffen.

Hon har själv varit allvarligt sjuk i sepsis och berättade vid lärandeträffen om sin upplevelse av vården i samband med att hon blev sjuk och om den flera år långa resan tillbaka till en fungerande vardag.

– Mitt bidrag i vårdförloppsarbetet har handlat mycket om att lyfta behoven som kommer efter det akuta förloppet, när man ska lära sig att lära sig äta, stå och prata igen, och vården man behöver då, sa Kristina Björkqvist.

”Låt berättelserna forma vården”

Anna Nergårdh, statlig utredare för Nära vård, och Lisbeth Löpare Johansson, samordnare nära vård vid Sveriges Kommuner och Regioner, deltog också i diskussionen. De lyfte att kunskapsstyrning och vårdförloppen som tas fram kan vara verktyg för att skapa en mer personcentrerad vård.

– Den förändring vi står inför i sjukvården är en jättestor kulturförändring, där det personcentrerade får stor plats. Det handlar mycket om patienternas berättelser, där vi måste låta berättelserna bidra till att forma vården, sa Anna Nergårdh.

Enligt henne är det en stor fördel att ta in människor med personliga erfarenhet i alla beslutande rum i hälso- och sjukvården.

– Det gör att vi kommer närmare det som är kärnan i hälso- och sjukvården och det som vi vill jobba med. Det ställer stora krav på att våga lyssna. Berättelserna är sättet att förändra hälso- och sjukvården till att ha ett mer hållbart perspektiv, sa Anna Nergårdh.

Vård nära människors vardag

Lisbeth Löpare Johansson framhöll att en viktig del i att skapa en kunskapsbaserad vård är hur kunskapen kommer invånare till nytta på bästa sätt i olika vårdtjänster.

– Det finns ett klassiskt tänk kring vårdbesök och att det är så vi ger stöd. Tänk om hälso- och sjukvård inte är en plats jag går till, utan en tjänst jag får i mitt vardagsliv. Vi kan finnas mycket närmare människors liv om vi vågar ta in digitaliseringen i vården, sa Lisbeth Löpare Johansson.

Deltog i diskussionerna gjorde också Kristoffer Strålin, ordförande i Nationell arbetsgrupp för sepsis, samt Caroline Stridsman och Peter Edfelt, ordförande respektive patientrepresentant i Nationell arbetsgrupp KOL som har tagit fram ett vårdförlopp för KOL.

Se hela lärandeträffen