Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Senast ändrad: 28 oktober 2020

Kontakt

Så utvecklas kliniska kunskapsstöd

Det är en intensiv höst i vidareutvecklingen av den tekniska infrastrukturen för regionernas gemensamma kliniska kunskapsstöd. Målet är att nästa år kunna hantera innehåll för både primärvård och specialiserad vård inom ramen för Nationellt kliniskt kunskapsstöd.

Författare av såväl vårdförlopp, vårdprogram, vårdriktlinjer och primärvårdsrekommendationer testar just nu den nya versionen av IT-stödet som är planerad att driftsättas i början av nästa år. Syftet med vidareutvecklingen är att kunna stödja alla nationella programområden i produktionen av alla nationella kliniska kunskapsstöd.

Eftersom den långsiktiga strategin är att regionerna ska kunna visa allt innehåll i egna system genomförs också en fördjupad analys av slutanvändarnas behov och regionernas tekniska krav på hur innehållet ska distribueras.

För att kunna hantera innehåll för olika vårdnivåer och tekniskt ta ett stort steg mot framtidens vision har systemet byggts om helt från grunden. I den nya versionen författas innehållet i små definierade bitar som kan sättas ihop på olika sätt utifrån olika behov. I nuvarande version finns inte de möjligheterna. Den nya versionen stöder också fortsatt publicering av tillägg till det nationella innehållet. Varje region kan därmed göra tillägg till kunskapsstöd om lokala tillämpningar av det, vårdansvar och remissrutiner.

Piloter testar stödet

De nationella programområdena för nervsystemets sjukdomar, rörelseorganens sjukdomar och sällsynta sjukdomar är piloter i vidareutvecklingen av IT-stödet. De testar hur innehåll om utredning, behandling och uppföljning av exempelvis KOL, stroke, höftledsartros och handledsfraktur kan struktureras och formuleras i en gemensam struktur.

IT-stödet utgår från det så kallade generiska ramverket för kunskapsstöd och innehåller även stöd för digitala granskningar och remisser. Författare av kunskapsstöd bjuder in granskare och kan både hantera inkomna synpunkter och dokumentera sina ställningstaganden inför fastställande och publicering.

Flera perspektiv viktiga för att möta behov

Utvecklingen sker i samarbete med de nationella samverkansgrupperna metoder för kunskapsstöd respektive strukturerad vårdinformation, den nyinrättade nationella redaktionen, ansvariga för revideringen av nuvarande primärvårdsrekommendationer samt företrädare för arbetet med personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp.

Arbetet med kunskapsinnehåll handlar inte bara om teknik. Vid årsskiftet knyts sjukvårdsregionernas författare som reviderar primärvårdsrekommendationerna i Nationellt kliniskt kunskapsstöd till de nationella programområdena. Syftet är en mer enhetlig organisation för innehållsproduktion, ett samlat redaktionellt stöd och tydligare ansvar för innehållet.