Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Senast ändrad: 3 augusti 2020

Kontakt

Systemet för kunskapsstyrning levererar i krisen

Hur använder vi systemet för kunskapsstyrning för att rädda liv och hälsa under rådande pandemi? Det var temat för lärandeträffen i kunskapsstyrningssystemet, som hölls digitalt den 12 maj.

Både Mats Bojestig, ordförande i styrgruppen för systemet, och Thomas Lindén, Socialstyrelsen, framhöll systemets stora bidrag till att snabbt kunna ta fram och föra ut kunskap och stöd till vården i kristid.

– Detta är något vi kan lära av för framtiden. Det går att på ett mer effektivt sätt få fram vissa typer av beslut och stöd. På så sätt kan vården snabbare börja arbeta efter ny kunskap i riktlinjer och rekommendationer. Det skapar underlag till att fortsätta förbättra vården, säger Mats Bojestig.

Vid lärandeträffen deltog cirka 200 personer från hela landet och många vittnade om att samverkan har underlättats mycket tack vare uppbyggda kontaktvägar och samarbete i kunskapsstyrningssystemet. Många nationella programområden och samverkansgrupper har löpande kontakter med till exempel berörda myndigheter och patient- och professionsföreningar, och samarbetar för att lösa olika frågor.

Rädsla för att söka akut vård problematiskt

Något som oroar är den vård som skjuts upp eller av annan anledning inte kan genomföras kopplat till pandemin. Här behöver patientsäkerheten upprätthållas och bevakas. Även det stora behovet av rehabilitering efter covid-19-vård innebär och kommer att innebära stora påfrestningar på vård och omsorg.

Inom till exempel områden som hjärt- och kärlsjukdomar och neurologiska sjukdomar har noterats ett minskat antal patienter som kommer på inplanerade besök eller söker akut vård.

– Patienterna är livrädda för att söka akut vård för de tror att de då riskeras att smittas av covid-19. Vi ser att antalet akuta behandlingar av hjärtinfarkter men också hjärtsvikt, förmaksflimmer och stroke har minskat över hela landet och framför allt i de regioner som har drabbats värst av pandemin. Att inte söka akut vård vid dessa tillstånd är mycket allvarligt och farligt. Dessutom finns plats, resurser och säkra patientflöden för att ta hand om och behandla akuta livshotande tillstånd, berättade Hans Persson, ledamot i NPO hjärt- och kärlsjukdomar under lärandeträffen.

Han berättade också om ett stort arbete som nu görs för att ringa patienter inför deras inplanerade besök, för att informera dem om att de inte riskerar att smittas på mottagningen.

Behovet av aktuell data och analys

I tider av pandemi uttrycktes också behovet av att kunna samla in och analysera dagsfärsk data, i stället för att arbeta med data som samlats in ett eller två år tidigare. Att ha mer aktuell data att arbeta med skulle göra det möjligt att snabbare kunna sätta in effektiva åtgärder och arbeta efter bästa tillgängliga kunskap.

Läs mer om samarbetet med Socialstyrelsen under pandemin