Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Senast ändrad: 22 april 2021

Kontakt

Trafikljusmodell och samarbete för vårdförloppsinförande

Region Dalarna har i flera sammanhang använt sig av en trafikljusmodell i arbete med kunskapsstöd.
– Signalvärdet är tydligt, det blir både lätt att förklara komplexa sammanhang och ger en bra överblick inför exempelvis budgetbeslut, säger Helena de la Cour, ny samordnare för kunskapsstyrning i regionen.

I Region Dalarna har sammanfattningar av gapanalyser varit underlag till både politiska beslut och handlingsplaner med förslag till prioriteringar av olika slag. Olika kunskapsstöd kräver olika processer i regionens hälso- och sjukvård, men just gapanalyser har de alla gemensamt. Till detta har de tagit fram en gemensam mall utifrån en trafikljusmodell. De lokala programområdena har då samma grund att utgå från och kan anpassa samt tydliggöra planering efter pandemin och andra omständigheter. Gul markering indikerar bedömning av ”delvis gap” medan röd markering visar på ”helt gap”.

– Modellen med trafikljus används även för uppföljning, exempelvis av hälsoval, säger Helena de la Cour. Då innebär grönt att önskvärt läge är uppnått, gult att arbete pågår för att uppnå önskvärt läge.

Helena menar samarbete med kommunerna är viktigt för framgången med personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. En lokal programområdeskoordinator är på gång att anställas och en process för hela vårdförloppsarbetet från evidens till handling på väg att tas fram.

Tydlig grund och helhetsperspektiv med nationellt system

Per Söderberg i Region Dalarna, tidigare samordnare men nu pensionär, avslutade sina yrkesverksamma år med kunskapsstyrningssystemet som ledamot i Nationellt programområde psykisk hälsa på både nationell, regional och lokal nivå. Han jobbade enligt helhetsperspektivet att det komplexa blir enkelt om det regionerna gemensamt tar beslut om nationellt, sipprar ner och hanteras i systemets grenar. Alla behövs och det är på den lokala nivån tillämpningar sker. Trafikljusmodellen finns med som underlag i alla handlingsplaner till införande av nya personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp.

– Det är ingen ”quick fix” att få med sig andra i ökad förståelse för gemensamma nationella arbetssätt. Kunskapsstyrningen är fortfarande ny och processen behöver få ta tid, speciellt under en period av hårda prövningar som vi har nu under pandemin, säger Per Söderberg. Det är en utmaning att jobba långsiktigt, men det behövs för att vi ska nå önskad effekt med införande kunskapsstöd och därmed närma oss en jämlik vård.

Per Söderberg menar att förståelse i organisationen för systemet och hur kunskapsstöd tas fram är viktigt. Det blir då tydligt vilka möjligheter till inflytande och påverkan som finns inbyggt i kunskapsstyrningssystemet med representation och nomineringar.

– Dilemmat med nationell kunskapsstyrning är att det trots allt kan uppfattas som om det kommer ”uppifrån”, även om systemet drivs tillsammans av Sveriges regioner och partner. Förändring behöver fångas in lokalt och förändrade arbetssätt behöver utgå från gemensam förståelse och dialog. Helst ska medarbetarna själva komma på lokala lösningar.