Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Senast ändrad: 16 november 2020

Kontakt

NPO akut vård

Akut vård är akut omhändertagande oberoende av plats, vilket innefattar vården innan ankomst till akutsjukhusets akutmottagning och även vården efter akutmottagningen.

Uppdrag

Akut vård utgår från symtom och processer och inte specifika sjukdomstillstånd eller ICD-10 koder, som många andra programområden gör.

Definition av akut vård

Akut vård innefattar tidig identifiering, riskvärdering, diagnostik och åtgärder utifrån symtom, tillstånd och skador som är tidskänsliga och potentiellt farliga för liv och hälsa.

  • Vården omfattar akut/oväntat uppkomna symtom och skador och bedrivs oberoende av fysisk plats och patientens ålder
  • Vården fokuserar framförallt, men inte enbart, på oselekterade patientpopulationer
  • Riskvärdering innefattar såväl värdering som prioritering av risk kontra nytta för den individuella patienten, den aktuella patientpopulationen samt övriga patientpopulationer
  • Åtgärder innefattar rådgivning, styrning till korrekt vårdnivå, stabilisering, behandling samt övervakning

Insatsområden

Kvalitetsindikatorer för den akuta vårdkedjan

Det finns behov att ta fram kvalitetsindikatorer och variabler för att kunna mäta och utvärdera vårdkvaliteten inom den akuta vårdkedjan. Inom vissa delar av akutvården finns etablerade kvalitetsregister, men den prehospitala vården och vården vid akutmottagningen saknar ett sammanhållet register.

Mål:

  • Skapa förutsättningar för uppföljning av kvalitet och resultat för den akuta vårdkedjan

En nationell arbetsgrupp skapades i december 2019. Under hela processen förutsätts regelbundna och täta avstämningar mellan arbetsgruppen och det nationella programområdet samt regionala programområden eller motsvarande.

Omhändertagande av den akut sjuka patienten – resurser som behövs på och kring en sjukhusbunden akutmottagning

Sveriges akutmottagningar har idag cirka 2,8 miljoner patientbesök om året. Det är alltså en vanlig vårdform, men vården som ges på landets akutmottagningar är ojämlik, vilket bland annat har redovisats i Vården i siffror och Myndigheten för Vårdanalys rapport 2018.

Mål:

  • Tydliggöra nödvändiga resurser, förmågor och processer för den sjukhusbundna akutmottagningen med utgångspunkt i den akut sjuka patientens vårdbehov
  • En god, säker och jämlik vård för den akuta patienten som söker vård med symtom, tillstånd och skador som är tidskänsliga och potentiellt farliga för liv och hälsa

En arbetsgrupp kommer att tillsättas under kvartal 3 2020. Programområdet kommer att ta fram en uppdragsbeskrivning för arbetsgruppen med fokusgruppen som referensgrupp.

Arbetsgrupper

  • Kvalitetsindikatorer för den akuta vårdkedjan
  • Omhändertagande av den akut sjuke patienten
    – resurser och processer som behövs på och kring en sjukhusbunden akutmottagning

Aktuellt

  • Socialstyrelsen Beredningsgrupp 1, utredning av högspecialiserad vård
  • Tillsammans med NPO Infektionssjukdomar vårdförlopp sepsis, del 1 avslutas i augusti och del 2 påbörjas därefter
  • Samarbete med NPO Neurologiska sjukdomar kring vårdförloppet TBI
  • Samarbete med NPO Äldres hälsa har påbörjats
  • Påbörjat samarbete kring NAG trauma

Kunskapsstöd

Ledamöter och kontakt

Värdskap

Sjukvårdsregion Mellansverige

Kontaktperson och processledare

Ordförande

  • Lisa Kurland, professor akutsjukvård, Akutkliniken Örebro, sjukvårdsregion Mellansverige

Ledamöter

  • Fredrik Granholm, överläkare, Norra sjukvårdsregionen
  • Therese Djärv, docent, biträdande överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
  • Anna Gunnarsson, överläkare, specialist akutsjukvård, specialist allmänmedicin, verksamhetschef Akutkliniken Linköping, Sydöstra sjukvårdsregionen
  • Emma Lukic, sektionschef, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra sjukvårdsregionen
  • Daniel Janson Thorfinn, specialist internmedicin och akutsjukvård, sektionschef akutmottagningen Skånes Universitetssjukhus Malmö, Södra sjukvårdsregionen