Barn och ungdomars hälsa berör de flesta andra programområden. Strategin är därför att samarbeta brett och prioritera egna insatser som är specifika för barn och ungdomar, samt att ständigt bevaka barnperspektivet.
Programområdet ska genom kunskapsstyrning bidra till att skapa en jämlik hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Uppdraget omfattar alla vårdnivåer och hela vårdkedjan. Programområdet driver egna insatser, samverkar tätt med myndigheter, delar ansvar för insatser med och deltar i andra programområdens och externa aktörers arbete som berör barn och ungdomars hälsa.
Sveriges regioner har implementerat barnhälsovårdens nationella program i olika grad. Till exempel finns det skillnader i remisskriterier, teambesök, hembesök, barnhälsovård för nyanlända och föräldraskapsstöd.
Insatserna ska:
Programområdet deltar i Socialstyrelsens arbete med nationellt högspecialiserad vård. 2019 lämnade NPO en bruttolista med 23 områden (varav 8 prioriterade) till Socialstyrelsen. I slutet av 2019 började sakkunniggrupper den första beredningen av osteogenesis imperfecta, könsdysfori och vissa neuromuskulära sjukdomar. 2020 kommer Socialstyrelsen att föreslå fler områden som berör programområdet.
Programområdet deltar i ett nationellt innovationsprojekt som syftar till att förebygga barnfetma. Initiativet kommer ursprungligen från sju regioner, det stöds av Vinnova, samordnas av Swelife och har representation från hälso- och sjukvården, civilsamhället, näringslivet och myndigheter.
Innovationsprojektets mål är ”Noll barnfetma vid skolstart 2030”. Insatsen förväntas förstärka det nationella arbetet och bidra till ett tydligt kunskapsstöd för regionernas och kommunernas förebyggande arbete mot barnfetma upp till sex års ålder.
Programområdet deltar i Socialstyrelsen arbete med regeringens uppdrag att förbättra vårdkedjan för neonatologi och minskade skillnader i landet. Insatserna förväntas leda till förbättringar genom en mer sammanhållen och genomtänkt vårdkedja.
Handläggningen och vården av barn och ungdomar med långvarig smärta har uppenbara brister i både primärvården och den specialiserade vården. Vården är ojämlik och de flesta regioner saknar vårdprogram för långvarig smärta hos barn och ungdomar. Insatsen ska resultera i en modell för ett strukturerat omhändertagande av patienter som bidrar till kontinuitet och trygghet för patienten samt förebygger osammanhängande och onödiga vårdkontakter.
Första halvåret 2020 startar programområdet flera nationella arbetsgrupper och deltar i Socialstyrelsens arbete med högspecialiserad vård. Programområdet planerar för personcentrerade och samordnade vårdförlopp samt insatser kring migrän hos barn och ungdomar och behandling av fetma.
Sydöstra sjukvårdsregionen
Kommunrepresentanter: