NPO hjärt- och kärlsjukdomar

• Samverka med andra programområden (NPO) vars arbete berör arbetet i NPO hjärt- och kärlsjukdomar: NPO reumatiska sjukdomar, NPO infektionssjukdomar (diagnosendokardit), NPO nervsystemets sjukdomar (diagnos stroke) samt nationella primärvårdsrådet (hypertoni).
• Fortsatt samarbete med Socialstyrelsen vad gäller den nationellt högspecialiserade vården, samt diskussion om eventuell uppdatering eller revidering av hjärtriktlinjerna 2020, där programområdet blir remissinstans.
• Styr- och ledningsansvar för ämnesgrupper i Nationellt kliniskt kunskapsstöd (NKK), inklusive ansvar för uppdateringar av kunskapsstöd inom hjärt- och kärlsjukdomar.

Insatsområden

Pågående eller vilande arbetsgrupper

• Varicer och venösa bensår
• Sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
• Utredning och omhändertagande av hjärtsviktspatienter

Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp som tas fram under 2021

• Perifer arteriell sjukdom
• Varicer och venösa bensår, även ett vårdprogram ska tas fram

Avslutade personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp

• Kritisk benischemi
• Hjärtsvikt

Sekundärprevention vid ischemisk hjärtsjukdom

Årligen drabbas omkring 26 000 personer av akut hjärtinfarkt. Fler män än kvinnor drabbas, och medelåldern för hjärtinfarktpatienter är lägre för män än för kvinnor. Fler lågutbildade än högutbildade drabbas.

Övergripande mål är att minska återinsjuknande i hjärtsjukdom och hjärtrelaterad ohälsa efter en akut hjärtinfarkt.

Utredning och omhändertagande av patienter med varicer och venösa bensår

Patienter med venösa bensår remitteras för sällan till behandling av sina varicer, och många patienter går med sina potentiellt botbara bensår i decennier. Riktlinjerna för vem som ska behandlas för varicer varierar stort i landet.

Målet är att implementera nationella riktlinjer för patientgruppen så att de snabbt kommer till bedömning för varicerbehandling. Ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp ska tas fram under 2020.

Arbetsgruppen samordnas med NPO hud och könssjukdomar.

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för kritisk benischemi

Det finns ett stort behov att förbättra omhändertagandet av patienter med benartärsjukdom (BAS). Det är en folksjukdom som 20% av befolkningen över 60 år lider av, varav drygt 1 % har det mest avancerade stadiet; kritisk ischemi (KI).

Symtom vid KI är ischemisk vilovärk och/eller sår eller gangrän (kallbrand). Detta medför ett stort lidande där livskvalitetstudier har visat att patienter med BAS skattar sin livskvalitet på liknande nivåer som patienter med en avancerad tumörsjukdom eller grav hjärtsvikt.
Idag finns stora regionala skillnader i utförda operationer för kritisk benischemi, trots internationella riktlinjer för hur patienterna bör hanteras.

Målet är att implementera nationella riktlinjer för patientgruppen så att de snabbt kommer till bedömning för behandling.

Aktuellt

• En nationell modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom har varit på öppen remiss och är nu under bearbetning.
  

Kunskapsstöd

• Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp kritisk benischemi
• Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp hjärtsvikt – nydebuterad

Remisser

• Nationell modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Ledamöter och kontakt

Värdskap

Sjukvårdsregion Mellansverige

Kontaktperson och processledare

• Susanna Ingendoh Husevik, susanna.ingendoh.husevik@akademiska.se

Ordförande

• Bertil Lindahl, hjärtsjukdomar, Akademiska sjukhuset Uppsala, Sjukvårdsregion Mellansverige

Ledamöter

• Anders Holmgren, thoraxkirurg, Norrlands Universitetssjukhus, Norra sjukvårdsregionen
• Hans Persson, kardiolog, Hjärtkliniken Danderyds sjukhus, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
• Jan-Erik Karlsson, Medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov Jönköping, Sydöstra sjukvårdsregionen
• Fredrik Scherstén, kardiolog, Skånes Universitetssjukhus, Södra sjukvårdsregionen
• Martin Risenfors, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal, Västra sjukvårdsregionen

Adjungerad

• Birgitta Sigvant, kärlkirurg, Sjukvårdsregion Mellansverige