Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Senast ändrad: 25 november 2020

Kontakt

NPO levnadsvanor

Hälsorelaterade levnadsvanor bedöms ha betydelse för nio av de tio vanligaste sjukdomstillstånd som leder till för tidlig död: Den som inte röker, äter hälsosamt, är fysiskt aktiv och har en måttlig konsumtion av alkohol lever i genomsnitt 14 år längre än den som har dessa ohälsosamma levnadsvanor.

Uppdrag

Programområdet går på bredden och har bäring i samtliga andra programområden. Levnadsvanor påverkar hela befolkningen och därmed samtliga patientgrupper. Programområdet ska ge förutsättningar för att kunskapen om hälsorelaterade levnadsvanor smidigt kan integreras i kunskapsstyrningssystemets olika delar.

Insatsområden

  • Nationellt vårdprogram för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
  • Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för levnadsvanor
  • Nationell samsyn kring alkohol- och tobaksfri operation

Arbetsgrupper

Nomineringar pågår till den nationella arbetsgrupp som ska utarbeta ett nationellt vårdprogram och ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för levnadsvanor.

Aktuellt

Kartläggning av området levnadsvanor visar på betydande brister vad gäller vårdens insatser. Vad gäller befintliga kvalitetsregister är bilden att levnadsvanor, med få undantag, dokumenteras på ett bristfälligt sätt. Arbete pågår därför i samarbete med Socialstyrelsen och Strukturerad vårdinformation i syfte att revidera indikatorfrågor som ska användas i vårdmötet för att identifiera ohälsosamma levnadsvanor hos patienten. Därmed tillförs också underlag för en mer enhetlig dokumentation av levnadsvanor i patientjournalen.

Kunskapsstöd

Utifrån det kommande nationella vårdprogram för levnadsvanor som utarbetas 2020, ska ett särskilt kunskapsstöd tas fram 2021.

Framgångsfaktorer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Skriften vänder sig till hälso- och sjukvårdsledningar, verksamhetschefer och medarbetare i regioner. Syftet är att erbjuda stöd och ge inspiration för fortsatt arbete med rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. I skriften beskrivs faktorer som kan bidra till ett framgångsrikt arbete med rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor inom hälso- och sjukvården.

Ledamöter och kontakt

Värdskap

Norra sjukvårdsregionen

Kontaktperson och processledare

Kristine Bergström, kristine.bergstrom@norrarf.se, sjuksköterska, magister i folkhälsovetenskap, processledare Norra sjukvårdsregionförbundet NRF, Norra sjukvårdsregionen

Ordförande

Lars Weinehall, senior professor i allmänmedicin och epidemiologi, institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå Universitet, Norra sjukvårdsregionen

Ledamöter

  • Åsa Thurfjell, läkare, specialist i allmänmedicin, specialsakkunnig (spesak), hälsofrämjande arbete vårdutvecklingsledare, Region Stockholm, sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
  • Malin Skogström, specialistläkare allmänmedicin, Region Skåne, Södra sjukvårdsregionen
  • Lena Lönnberg, fysioterapeut, Centrum för klinisk forskning, Västerås, doktorand institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet, sjukvårdsregion Mellansverige
  • Mats Börjesson, professor i idrottsfysiologi, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, föreståndare Centrum för hälsa- och prestationsutveckling (CHP), institutionen för kost och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet och Östra Sjukhuset, Västra sjukvårdsregionen
  • Sofia Dahlin, specialist i socialmedicin, Region Jönköping, Sydöstra sjukvårdsregionen

Kommunrepresentanter:

  • Monica Eriksson, FoU ledare (kommunernas FoU) Välfärd Klimat och Kompetens, RSS Region Jämtland Härjedalen, Norra sjukvårdsregionen
  • Christine Johansson, kvalitetsansvarig sjuksköterska, Gällivare kommun/RSS Norrbotten, Norra sjukvårdsregionen

Läs vidare