Lung- och allergisjukdomar inkluderar astma, KOL, luftvägsallergi, matallergi och obstruktiv sömnapné.
Astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är folksjukdomar med hög prevalens. Underdiagnostik är fortfarande alltför vanligt. Efterlevnaden av Socialstyrelsens riktlinjer varierar mellan vårdgivare. Det finns behov av bättre samordning interprofessionellt och interdisciplinärt.
Målet är att etablera en långsiktig förvaltning av den kunskapsdokumentbank astma/KOL-rådet har utvecklat samt att implementera astma/KOL-certifiering som en standard för svensk primärvård.
Fokus kommer 2020 att röra färdigställande och implementering av sammansatt och personcentrerat vårdförlopp KOL steg 1, där målet är att öka antalet patienter som får diagnos KOL i tid, och att snabbt sätta in åtgärder med bland annat rökstopp, behandlingsplan, patientkontrakt och ett första uppföljningsbesök. Under 2020 planeras vårdförlopp KOL steg 2 färdigställas. Steg 2 tar vid där steg 1 avslutats, med målet att patienter med KOL erbjuds behandlingsinsatser, utvärdering och uppföljning inom riktlinjer, vilket inte sker idag i tillräcklig utsträckning. Implementering planeras påbörjas under fjärde kvartalet 2020.
Följande aktiviteter prioriteras för år 2020 utifrån befintligt uppdrag:
Obstruktiv sömnapné är en potentiellt allvarlig åkomma med omfattande samsjuklighet och hög prevalens. Samsjukligheten sker framför allt med hjärt- och kärlsjukdom, och det finns ökad risk för samsjuklighet vid obehandlad sömnapné. Prevalens hos vuxna i Sverige beräknas till cirka tio procent hos män och fem procent hos kvinnor med behandlingskrävande sömnapné. Det finns stora regionala skillnader i vårdtillgänglighet och även regionala skillnader i behandlingsstrategier.
Målen för insatsen kan delas in i tre delar:
Matallergi har en hög prevalens (barn åtta procent, vuxna fem procent). Tillgången till specialister inom allergologi är starkt begränsad och utan adekvat utredning och rätt diagnos finns risk för stort lidande för de som drabbas. Det finns ett stort behov av att implementera nationella kunskapsstöd för att uppnå en effektiv, jämlik och individanpassad vård.
Målet är att utveckla och implementera nationella kunskapsstöd för matallergi som leder till adekvat utredning, behandling och uppföljning av de sjuka och möjlighet att friskskriva de friska. Nationella kunskapsstöd för matallergi kan, såsom i Finland, leda till en lägre prevalens av matallergi. Genom utbildning av sjukvården med mål att öka toleransen hos befolkningen har man i Finland kunnat minska antalet intyg till förskolan gällande specialkost på grund av matallergi med 40 procent (Haahtela T. Eur Respir J 2017).
En nationell arbetsgrupp upprättas för att utveckla ett kunskapsstöd. För att insatsen ska leda till positiv effekt behöver man i samråd med sjukvårdsregionerna förankra initiativet, och skapa den regionala stimulans och resurs som krävs för implementering. Triangelrevision kan användas som implementeringsverktyg.
Interstitiella lungsjukdomar är allvarliga och livshotande lungsjukdomar där nya behandlingsmetoder har introducerats. Tidig diagnos, behandling och utredning för eventuell transplantation eller annan avancerad behandling är centralt. Dessa patienter utreds och behandlas av specialistvården men måste fångas upp tidigt i primärvården.
Patienter med lungfibros ska erhålla en jämlik och god vård där diagnos ställts och behandling erbjudits innan sjukdomen hunnit progrediera alltför långt. Insatsen ska förbättra livskvalitet samt minska andningssvikt och risk för död. Programområdet kommer att tillsätta en arbetsgrupp.
Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp (länk)
Astma och/eller KOL:
Barn med astma och/eller allergi:
Ett nationellt stöd i att certifiera och kvalitetssäkra astma-, allergi- och KOL-mottagningar inom primärvård, framtaget av nationell arbetsgrupp för astma, KOL och luftvägsallergi.
Certifiering av astma-, allergi- och KOL-mottagning (pdf, nytt fönster)
Västra sjukvårdsregionen