Vårpropositionen bit för bit

Det är lätt att bli förvirrad av alla uppgifter och siffror som studsar förbi när regeringar lägger sina budgetar. Det jag pratar om är hur mycket pengar kommuner och regioner egentligen fått i nya statsbidrag 2023. I nominella termer som vi ekonomer gärna uttrycker det, det vill säga i kronor räknat.

Få personer går nog in och kollar hur det faktiskt ser ut i själva budgetdokumenten som denna gång, skönt nog, bara var 285 sidor (varav Vårändringsbudgeten var 83 sidor).

De flesta som följer med i medierna om vårpropositionen har hört att kommuner och regioner ”redan fått ett bra tillskott på 12 miljarder i år”. Varför klarar de sig inte på dessa pengar utan begär mer, kan man kanske fråga sig.

Det är nu jag vill att ni som läser detta ska gå in och titta i Vårpropositionen:

2023 års ekonomiska vårproposition, prop. 2022/23:100, regeringen (pdf 2 MB)

Längst ner på sidan 128 finns tabell 9:10:

Skärmdump av tabell 9:10, sid 128 i 2023 års vårproposition.

Skärmdump av tabell 9:10, sid 128 i 2023 års vårproposition.Tabellen visar hur stora statsbidragen, både de generella och de riktade, var 2022 och 2023.

I tabellen kan man se hur stora statsbidragen, både de generella och de riktade, var 2022 och 2023. Det syns tydligt att nivån på de generella statsbidragen 2022 var 152 miljarder kronor och nivån på de generella statsbidragen 2023 var densamma: 152 miljarder (de riktade minskade från 123 miljarder 2022 till 113 miljarder 2023). År 2024 ökar de generella bidragen till 156 miljarder, i form av en överföring från riktade statsbidrag inom äldreomsorgen till generella bidrag (de riktade bidragen minskar samtidigt från 107 till 98 miljarder).

Det är bra att riktade bidrag görs om till generella under förutsättning att de är permanenta. Men år 2025 är de bidrag som fördes över till generella helt borttagna och nivån minskar återigen till 152 miljarder.

Detat skapar oreda i verksamheten.

Vad har då hänt med tillskottet på 12 miljarder som regeringen säger att kommunsektorn fått?

Det stämmer att regeringen ökade de generella statsbidragen med 6 miljarder inför 2023. De 6 miljarder i riktade bidrag är svåra att få ett samlat grepp om och summera, vilket också säger en del om antalet riktade statsbidrag.

Att regeringen tillförde 6 miljarder i generella bidrag var för att de annars skulle ha minskat med 6 miljarder - då vissa statsbidrag som sektorn fick till följd av pandemin var tillfälliga och ”tog slut” 2022. Ökningen av de generella statsbidragen under pandemin var i syfte att täcka upp för att skatteunderlagets negativa utveckling till följd av pandemin. Det visade sig dock att skatteintäkterna inte påverkades så mycket som befarat, och redan 2021 vände konjunkturen upp kraftigt.

På samma sätt skulle regeringen kunna säga att de tillför nya pengar, om de höjer statsbidragen med 4 miljarder kronor år 2025, fast detta egentligen bara motsvarar det statsbidrag som först förs över från riktade till generella bidrag och sedan försvinner. Mer om det skrev jag i ett blogginlägg i samband med höstbudgeten.

Riktade statsbidrag gör budgeten oöverskådlig

Hur mycket skulle statsbidragen ha varit om de värdesäkrats mellan 2022 och 2023?

Nu tillbaka till det nominella. Som ni kunnat se ovan så ligger alltså de generella statsbidragen för 2023 på samma nominella (i kronor räknat) nivå som år 2022. Problemet är att priser och löner hittills ökat med 6,7 procent i kommunerna och 8 procent i regionerna mellan 2022 och 2023. Det vill säga sammantaget med mer är 7 procent. Dessutom har demografin, befolkningsförändringen till följd av att invånarna ökat och befolkningssammansättningen förändrats, också ökat med cirka 0,5 procent. Det innebär att om staten skulle ha stått för samma ”andel” av välfärdsåtagandet 2023 som staten gjorde 2022, så borde statsbidragen ha ökat med cirka 7,5 procent, det vill säga nästan 11,5 miljarder kronor.

Det är lite klurigt att förklara. Men jag tycker att det är värt ett försök. Det finns en anledning till att vi fortsätter att prata om hur viktigt det är med generella och värdesäkrade bidrag, inte minst i dessa tuffa ekonomiska tider. Det är ett besvärligt läge, och det värsta är att problemen kommer att bli ännu större under 2024. Men det återkommer jag till i en blogg längre fram.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen