Publicerad 23 januari 2020
Debatt

Statens snäva perspektiv försvårar lokala klimatinsatser

Statens regelverk försvårar lokala insatser som effektiverar elanvändningen och möjliggör export av fossilfri el. SKR pekar på behovet av flera klimatpolitiska åtgärder.

I SNS Konjunkturrådsrapport 2020: Svensk politik för globalt klimat framhåller forskarna att politiken bör utformas utifrån den internationella nyttan av svenska klimatåtgärder. Detta synsätt skulle få stor praktisk betydelse för mycket av det klimatarbete som pågår i Sveriges kommuner och regioner.

Klimatförändringarna är ett globalt problem som kräver lokala lösningar. Genom att effektivisera elanvändningen i samhället kan vi minska förbrukningen och möjliggöra större export av svensk fossilfri el. Ändå saknas tydliga incitament för ett sådant förändringsarbete, eftersom Klimatklivet och flera andra statliga regelverk nedvärderar klimatnyttan av att spara el.

I dag är byggregler och investeringsbidrag utformade på ett sätt som gör det mer fördelaktigt för husbyggare och fastighetsägare att välja egna elbaserade värmepumpar än lokal fjärrvärmeproduktion, trots att det leder till större elförbrukning. För att främja energieffektiva alternativ måste reglerna göras teknikneutrala. Dessutom har regeringen på flera sätt försämrat konkurrensförutsättningarna för att producera fjärrvärme och el från kraftvärme.

Energiutvinning från förbränning av avfall som inte går att återvinna är ett klimatsmart komplement till förnybara alternativ som vind- och vattenkraft. Ur ett internationellt perspektiv är klimatnyttan stor vid förbränning av importerat avfall eftersom övriga EU fortfarande har en stor andel som deponeras och förbränns utan energiutvinning. Likväl förbereder regeringen en ny skatt som slår mot just denna produktion av el och värme.

Klimatpåverkan från svensk konsumtion är ungefär dubbelt så stor som utsläppen från produktion i Sverige. Detta innebär att ökade klimatkrav vid upphandling av exempelvis utrustning, livsmedel och byggande skulle få stor effekt. Det skulle även främja utvecklingen av nya svenska produkter som kan minska klimatpåverkan också i andra länder. Regeringen bör därför ge Upphandlingsmyndigheten mer resurser och ett utökat uppdrag att aktivt bistå med klimatsmart kravställning vid offentliga upphandlingar.

För närvarande sker mycket av klimatarbetet i kommuner och regioner trots att det motverkas av att statliga myndigheter har ett för snävt nationellt perspektiv på klimatnyttan. SKR uppmanar därför Regeringen och dess Klimatpolitiska råd att ta intryck av det internationella perspektivet i SNS rapport när man utformar styrmedel och nationella mål.

Anders Knape, ordförande, Sveriges Kommuner och Regioner, SKR

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle den 23 januari 2020.

Läs vidare

Sakkunnig

Andreas Hagnell
Handläggare

Pressjour

Informationsansvarig

  • Helene Lindstrand
    Presschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.