God och jämlik hälsa skapar motståndskraftiga samhällen

Folkhälsan och samhällets motståndskraft mot kriser hänger ihop. I en ny skrift visar SKR på behovet av att dra lärdom av pandemin och accelerera arbetet för en god och jämlik hälsa.

Vi genomlever en historisk tid, i en pandemi som drabbat hela världen hårt. Under året som gått har vi blivit allt mer medvetna om vår skörhet som människor och som samhälle. Viruset har drabbat många, med svåra sjukdomar och tragiska dödsfall. Samtidigt har de restriktioner som samhället tvingats införa påverkat våra vardagsliv, vår hälsa och vårt välbefinnande. I spåren av pandemin ser vi också desinformation och en misstro mot myndigheter och medier.

Men jag tror att krisen kan vara omstöpande istället för omstörtande. Historien är fylld av exempel på samhällsomvälvande utmaningar som resulterat i förändrade tankesätt, arbetssätt och strukturer. På 1800-talet tog de grundläggande sanitära förhållandena sjumilakliv efter upptäckten att koleraepidemin spreds via smittat vatten. Under vår tids coronapandemi har det blivit tydligt att folkhälsan behöver stärkas för att rusta samhället inför framtida kriser. SKR publicerar i dag en skrift med lärdomar ur pandemin som synliggör vikten av en god och jämlik hälsa.

Från Haparanda i öst till Strömstad i väst har pandemin medfört viktiga erfarenheter, nya former för samverkan och innovativa arbetssätt. I Borås har kommunen exempelvis riktat särskilt stöd till äldre, bland annat genom att starta upp en stödlinje för att motverka isolering och ensamhet. För att främja friluftslivet när inomhusverksamheter håller stängt har Region Västernorrland samarbetat med länsstyrelsen och tagit fram digitala kartor över länets promenadstigar. Halmstad kommun har gjort enkäter i skolan för att lyssna på barnen och reda ut hur de kan arbeta hälsofrämjande och förebygga negativa konsekvenser under pandemin. Nu gäller det att vi tar vara på de bästa delarna ur omställningen och knyter dem till ordinarie styrning och ledning.

Ett samhälle där invånarna mår bra, har framtidshopp, en meningsfull fritid och ett tryggt arbete är starkare och mindre sårbart för kriser. Det skapar också större delaktighet, bidrar till social sammanhållning och ger förutsättningar för ett tryggt samhälle utan spänningar mellan olika grupper. God hälsa är en förutsättning för att klara skolan, arbeta, leva självständigt och bidra till samhällets utveckling. Människor med god fysisk och psykisk hälsa är dessutom mindre sårbara för omställningar i arbetslivet. Det ger färre sjukskrivningar och mindre kostnader för vikarier, vård och rehabilitering. I förlängningen ger det dessutom större skatteintäkter, som i sin tur kan investeras i välfärdsinsatser som ytterligare stärker folkhälsan.

I en tid då fler lever längre ställs det stora krav på arbetskraften att svara mot den ökande efterfrågan på välfärdstjänster för en allt äldre befolkning. Både välfärdens bemanning och finansiering är beroende av att vi lyckas ge medborgarna förutsättningar att må bra och behålla en god hälsa högt upp i åldrarna. Ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete kommer att göra oss bättre rustade för att klara såväl framtidens välfärd som kommande kriser. Det bidrar också till Agenda 2030 för hållbar utveckling eftersom folkhälsan har betydelse för att nå de flesta av de globala målen.

En sak är alldeles säker: Vi kommer att ta lärdom ur denna prövande tid. Redan på måndag den 15 mars sänder SKR ett webbinarium om några av de erfarenheter som vi behöver ta med oss ur krisen och in i den vardag som kommer efter pandemin. Jag hoppas att så många som möjligt vill vara med oss då. Vi behöver slå våra kloka huvuden samman och lära av varandra.

En frisk och välmående befolkning är grunden för ett socialt hållbart samhälle som tål påfrestningar. Jämlik hälsa är en av välfärdens stora framtidsfrågor.

Staffan Isling

Tidigare krönikor