En hållbar välfärd kräver ekonomisk långsiktighet

Statens pandemiåtgärder har gett kommuner och regioner ett tillfälligt ekonomiskt överskott. För att rusta välfärden inför framtiden krävs långsiktiga investeringar i digitalisering, klimatomställning och kompetenshöjande insatser.

Under det första pandemiåret, 2020, visade räkenskaperna i kommuner och regioner överlag på starka resultat. 2021 kommer att följa i samma spår. Bland annat har kortlivade, statliga stöd gett ekonomin en tillfällig skjuts uppåt. Den svenska ekonomin har också återhämtat sig oväntat snabbt med hjälp av statliga stimulanser. Skatteintäkterna har därmed ökat betydligt mer än under ett normalår – något som inte kunnat förutses. Kommuner och regioner har dessutom haft en hög finansiell avkastning på placeringar, haft lägre efterfrågan på vissa verksamheter och investeringstakten har inte varit så hög som förväntat.

De tillfälliga statliga tillskotten har gett förutsättningar för kommuner och regioner att hantera en mycket osäker tid med tryggad ekonomi. Det har varit avgörande för den svenska pandemihanteringen. Men det tillfälliga överskottet hos kommuner och regioner behöver användas strategiskt, utan permanenta utgiftsökningar som kvarstår när de extra statsbidragen inte längre finns kvar. Att uppvisar tillfälligt starka resultat i ett eller två år förändrar inte den ekonomiska analysen på sikt. Välfärden behöver fortsatt långsiktighet och en medvetenhet om att dagens överskott till betydande del beror på tillfälliga bidrag och åtgärder.

Den demografiska kartan ritas succesivt om, med en minskande andel av befolkningen i arbetsför ålder. Det innebär att kommuner och regioner, liksom de statliga myndigheterna och det privata näringslivet, kommer att ställas inför stora utmaningar med kompetensförsörjningen. SCB:s senaste prognos visar på en avsevärt lägre befolkningstillväxt än vad som har varit fallet under det senaste decenniet. Den grupp som ökar snabbast de närmaste tio åren är personer över 80 år. De står för 56 procent av den totala befolkningsökningen, enligt prognoserna, och därmed kommer fler att behöva försörjas, samtidigt som bristen på arbetskraft blir större. De kommande åren blir onekligen viktiga år för fokus på välfärdens kompetensförsörjning och att nyttja digitaliseringens möjligheter. Vi behöver också kraftsamla för att hejda dagens utveckling på arbetsmarknaden, där allt fler människor står allt längre bort från att få ett jobb. Det är ett slöseri både för individen och samhället.

Det kommer att finnas många och stora behov att ta hand om när pandemin väl är över, samtidigt som det är en pedagogisk uppgift för alla oss som förstår hur kommunal ekonomi fungerar att tydliggöra att ett överskott i fjol inte per automatik kan användas för att höja löner eller tillsvidareanställa fler året därpå. Ett överskott för 2021 stärker det egna kapitalet för just 2021 men, enligt kommunallagen, måste varje enskilt år balanseras ekonomiskt, så överskott ett år kan inte användas nästa år Positiva resultat är dessutom både en nödvändighet och ett krav i enlighet med god kommunal hushållning. Soliditeten ökar, vilket i sig stärker ekonomin framåt. Därmed finns möjligheter att göra satsningar som rustar välfärden och samhället inför framtiden.

Staffan Isling

Tidigare krönikor