Ett tryggt och bra mottagande kräver fler tydliga besked

Landets kommuner och regioner vill på bästa sätt stödja staten i flyktingmottagandet, men för det krävs tydliga spelregler och förutsättningar. Det är positivt att regeringen nu har lämnat besked om ersättningsformerna för evakueringsboenden, men ett tryggt och bra mottagande handlar om mer än bara tak över huvudet.

Det finns en stor vilja bland landets kommuner och regioner att bidra till ett så bra flyktingmottagande som möjligt. Många har tagit egna initiativ för att förbereda tillfälliga boenden eller plats på förskola och skola åt de människor som tvingats på flykt. På kort tid fick kommunerna fram över 14 000 evakueringsplatser. Att så många i Sverige vill göra så mycket för att hjälpa till talar varmt om vårt samhälle.

För att få till ett bra mottagande krävs dock tydliga nationella direktiv om hur det ska organiseras, finansieras och regleras. Förra veckans besked från regeringen om statlig ersättning till kommunerna för evakueringsboenden var därför både välkommet och efterlängtat. Ända sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes har kommunerna efterfrågat tydliga besked kring vad som gäller för flyktingmottagandet. Regeringens beslut innebär att staten ska ersätta kommunerna med 10 000 kronor för varje iordningsställd evakueringsplats samt med en dygnsersättning på 300 kronor per dygn, oavsett om evakueringsplatsen använts eller inte.

Regeringen har också gett Migrationsverket i uppdrag att bidra till en jämn fördelning av mottagandet över hela landet. Vi har förstått att sådant uppdrag beskriver vikten av att detta sker i tät dialog med kommunerna och med stöd av länsstyrelserna. Under tiden ska regeringen arbeta fram en anpassad lagstiftning för mottagande av flyktingar som kommer till Sverige inom ramen för massflyktsdirektivet.

Det är bra att regeringen har lämnat besked om ersättningsformerna för kommunernas utgifter kopplade till evakueringsboenden på kort sikt, men det kvarstår fortfarande många frågetecken. Ett tryggt och bra mottagande handlar inte bara om tak över huvudet, utan även om förskola, skola, hälso- och sjukvård och omsorg. I dag har kommunerna inga garantier för att få ersättning för alla de kostnader som tillkommer. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har därför skickat en hemställan till regeringen om att ta fram tydliga och långsiktiga villkor för utbildning, sociala insatser samt för omhändertagande av ensamkommande barn.

I dagsläget får kommunerna bara ersättning för förskola för barn från tre år och högst femton timmar i veckan, enligt samma riktlinjer som gäller för asylsökande. Samtidigt betonar staten återkommande vikten av att flyktingar som kommer hit från Ukraina snabbt ska komma i arbete. Om den ekvationen ska gå ihop behöver de ha tillgång till förskola från yngre ålder, utökad tid på förskola och fritidsverksamhet i skolan. Staten behöver ändra reglerna och ge kommunerna full ersättning för de merkostnader som detta innebär för landets förskolor.

I hemställan lyfter SKR också fram att ersättningsnivåerna för ukrainska elever i grundskolan och gymnasieskolan behöver höjas för att stämma överens med gruppens behov av stöd med bland annat modersmålsundervisning och studiehandledning. Som det ser ut i dag är ersättningen för en elev med flyktingstatus i förskola, grundskola och gymnasieskola lägre än den man får för andra elever. Regeringen behöver även ge besked om hur man avser finansiera de merkostnader som tillkommer för sociala insatser, till exempel för hemtjänst och omsorgsboenden.

Flyktingmottagandet och de samhällsinsatser som följer av det är inte ett kommunalt eller regionalt ansvar, utan en statlig uppgift där finansiering sker via de statliga skattebaserna. Om den statliga ersättningen inte täcker kostnaderna kommer kommuner och regioner istället tvingas använda resurser som är planerade för annan välfärd.

För att skapa en långsiktig hållbarhet i flyktingmottagandet behövs tydliga spelregler och förutsättningar för kommunerna att kunna utföra sitt uppdrag. Det handlar om att ge flyktingarna ett tryggt och bra mottagande, samtidigt som det ska fungera i samspel med hela lokalsamhället. Här behöver regeringen ge klara besked i närtid.

Staffan Isling

Tidigare krönikor