”Alla förändringar är inte förbättringar men alla förbättringar är förändringar”, vilket lätt glöms bort i det dagliga arbetet. Det är viktigt att skapa en kultur och arbetsmiljö där det är roligt att arbeta med utveckling. Då blir vardagen till en skola och en plats för lärande.
Stäm av övergripande syfte och mål med arbetet. Gör upp om när och hur de vill ha avrapportering eller involveras på annat sätt.
För arbetet på regional nivå behövs ett team som håller ihop helheten, gärna med kompetens inom områdena förbättringskunskap och uppföljning. Det behövs även förbättringsteam för till exempel respektive vårdförlopp.
För ett effektivt förbättringsarbete gäller principen att hellre ha kortare möten ofta, än längre möten sällan. Takt och tempo stödjer framdrift och motivation.
Ha en metod för hur ni systematiskt ska ta er från nuläge till önskat läge. PDSA, A3, Förbättringstrappan eller annan metod. Vilken modell ni väljer är inte det viktigaste, däremot att ni har en metod.
Fundera på vilka mätningar och vilken statistik ni kan få tillgång till. Det kan till exempel vara data från kvalitetsregister, journalsystem eller andra datakällor.
Planera in när, var och hur ni regelbundet kan återkoppla hur förbättringsarbetet går till alla berörda. Fråga efter deras synpunkter och idéer och ha med det i ert fortsatta arbete.
Håll bra möten där ni hinner det ni ska, tar tillvara kompetenserna i teamet och känner att ni stadigt kommer framåt i arbetet. Det är viktigt att alltid formulera varför ni ses och att alla deltagare har tillgång till en tidsatt agenda.
Förutsättningarna för ett framgångsrikt förbättringsarbete är att ditt angreppssätt kännetecknas av: