Låt oss vara lite mer som Rosling

Om bilden av välfärden alltid målas i alltför svarta färger riskerar det att få långtgående konsekvenser. För vem vill jobba i eller engagera sig politiskt i en verksamhet med elände som varumärke?

Mina föräldrar lärde mig och mina bröder att det var viktigt att ta ansvar för det man gör i sitt liv och att sanning som baseras på fakta är det som räknas och ingenting annat.

Ett sådant förhållningssätt innebär att även när man blir arg eller upprörd så måste man fundera och analysera över varför saker och ting inträffar. Då inser man att världen inte är svart eller vit och att man själv i högsta grad är delaktig i det som händer i ens liv.

Det går alltså inte att bara sätta sig ner och skylla på andra och vara ett offer för omständigheterna. Men mycket av det som för mig är så grundläggande, verkar för många vara förlegad kunskap baserad på gammaldags värderingar. I alla fall om man utgår från hur vad som händer i världen nu. Nu tycks känslor vara viktigare än fakta, och fakta något man själv kan välja att tro på.

I dag är det många som ifrågasätter grundläggande fakta. Även om det finns trovärdiga webbsidor med originalkällor så tvivlar många på det som står där och upplever att de blir manipulerade – och vad hjälper trovärdiga källor i en värld där texter och bilder kan manipuleras? Och där världsledare i demokratiska länder kan hitta på egna fakta och påstå att det som vi hittills har uppfattat som sanningen inte alls är sant.

Jag försöker ibland informera om de goda resultat som vi uppnår inom vår svenska välfärd. Kvaliteten i de allra flesta av kommunernas och regionernas verksamheter förbättras stadigt. Dilemmat är att många med hjälp av anekdotisk evidens som väcker starka känslor kan ”motbevisa” detta, med argument utifrån en egen upplevelse eller en tidningsartikel.

Generellt sett tycks det vara enklare att väcka negativa än positiva känslor. Går det att både visa fakta och samtidigt väcka trygga och positiva känslor? För det kan behövas nu när så mycket är otryggt och oroligt i vår omvärld. Vi behöver en positiv motbild till det som sker i vår omvärld så att inte polariseringen ökar ännu mer. Det innebär självklart också att vi alltid måste hålla oss till fakta och inte visa upp en förskönande bild. Allt det vi berättar måste alltså bygga på faktiskt uppnådda resultat.

Hans Rosling, en mästare på att på ett pedagogiskt och underhållande sätt redovisa fakta så att folk faktiskt litade på gick bort för sex år sedan. Låt oss hedra hans minne genom att sprida kunskap baserad på fakta på ett sätt som både engagerar, underhåller och väcker känslor.

Visst fixar vi väl det?