Riktade bidrag hindrar långsiktiga resultat

Hösten närmar sig och med den kommer fler riktade, detaljstyrande statsbidrag. När staten fortsätter att styra med kort framförhållning riskerar bland annat satsningar på arbetsmiljö att inte kunna användas fullt ut.

Statsbidragen bör i första hand vara generella och nivåhöjande, det vill säga permanenta och ta hänsyn till den demografiska utvecklingen. Det visar resultatet av vår enkät till kommun- och regionstyrelseordföranden, som SKR presenterade på ett Almedalsseminarium i början av juli.

Hur ger statsbidragen bäst effekt? Om de riktade och generella statsbidragen

Mest pang för pengarna – hur finansieras välfärden på bästa sätt? Eftersändning av SKR:s seminarium under Almedalsveckan 2021

Men hur ser då läget ut just nu inför hösten? Ja, bedrövande nog kan jag konstatera att det dimper ner både det ena och det andra kortsiktiga riktade bidraget där bristen på framförhållning gör att kommuner och regioner har svårt att tillgodogöra sig medlen.

Bidrag för hållbart arbetsliv riskerar att bli outnyttjade

Ett tydligt exempel är bidraget för ett hållbart arbetsliv för personal inom hälso- och sjukvård samt äldreomsorg på 300 miljoner kronor. Medlen måste användas före den 31 december 2021, men projekten kan inte påbörjas innan ansökan om bidrag kommit in till Socialstyrelsen. Sista ansökningsdag för årets pengar är den 1 september och utlysningen kom först den 29 juni. Innan september behöver kommuner och regioner alltså få fram projektidéer samt nödvändiga politiska beslut för att skicka in en ansökan. Både tiden för att ansöka om medlen och förbruka dem är därmed väldigt kort. Frågetecknen är många, regelverket detaljerat och avser endast nya projekt.

Det kommer även finnas en miljard kronor att ansöka om för nästa år och enligt uppgift från Socialstyrelsen kommer utlysningen inför 2022 att ske senare i höst. För att det bidraget ska komma till nytta anser vi att det nuvarande uppdraget och regelverket som innehåller krav på en orimlig detaljnivå, måste revideras. SKR framförde redan i remissen att bidraget måste gå att använda till redan pågående projekt – inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Om många kommuner och regioner inte hinner söka årets medel eller ser sig nödgade att avstå nästa års medel på grund av detaljkraven är risken dock stor att de får kritik för att inte ta arbetsmiljöfrågorna på tillräckligt stort allvar. Staten kan då hänvisa till att man satsat ett antal miljoner på frågan och då är det kommuner och regioner som blir svaret skyldiga trots att de har arbetat hårt med medarbetarnas återhämtning parallellt med att upprätthålla verksamheterna under pandemin.

Ytterligare bidrag med kort framförhållning

1 september kommer utlyses både ett statsbidrag på två miljarder kronor för att minska andelen timanställda inom äldreomsorgen och ett statsbidrag på en miljard kronor för att utöka bemanningen av sjuksköterskor på särskilda boenden. Information om hur och när man ska mäta utfallet av bidraget kommer att bli klart först i början av september. Skulle mätningen ske via den officiella statistiken i november har kommunerna i princip bara en månad på sig att nå målen. Dessutom saknas fortfarande information om hur det ska gå till att ersätta de privata och ideella anordnarna.

Prestationsbaserat statsbidrag till kommunerna i syfte att minska andelen timanställningar inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre, Socialstyrelsen

Prestationsbaserat statsbidrag till kommunerna i syfte att utöka bemanningen av sjuksköterskor på särskilda boenden, Socialstyrelsen

Underlätta ansökningsförfarande med informationsmöten

Vårt råd till kommuner och regioner är ändå att söka dessa bidrag trots den korta tidsfristen och de många oklarheterna. Ett önskemål är att Socialstyrelsen och andra myndigheter, som hanterar stora mängder statsbidrag, regelmässigt arrangerar webbsända informationsmöten när statsbidrag öppnas för ansökningar. Då kan många frågeställningar mötas direkt och såväl myndighetens handläggning som kommuners och regioners ansökningsförfarande kan underlättas.

Det allra bästa vore förstås om kortsiktigheten helt kan upphöra. Kommuner och regioner behöver få långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar och sektorn behöver tillsammans med staten komma överens om inriktning och vilka insatser som bör göras för att på sikt förbättra kvaliteten i välfärden. Med nuvarande förfaringssätt är risken stor att det inte blir några långsiktiga förbättringar, utan snarare bara ryckighet och administrativt merarbete.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen