Utbildning är en nyckel till en bra välfärd

Ofta skrivs att det finns stora brister i svensk välfärd och att kommande år kommer det saknas både ekonomiska resurser och personal till välfärdens verksamheter. Men i grunden har vi en stark välfärd och den kommer att klara sig bra även kommande år. Det finns flera bevis för det.

För en god ökning av resurserna till välfärden krävs en hög tillväxt. Sedan 1993 har Sveriges BNP per capita ökat med 67 procent i volym tom 2021. Detta kan dekomponeras i en ökning av antalet arbetade timmar per capita med 4 procent och en ökning av arbetsproduktiviteten med 63 procent.

Samtidigt har reallönerna (mätt med KPIF) ökat med 55 procent mellan 1993-2021. Ökning av arbetade timmar och höga löneökningar ger mer pengar till välfärden. Lucas-modellen inom nationalekonomisk teori visar att humankapitalet är drivande för tillväxten (mer om modellen i faktaruta nedan). Humankapitalet bestäms främst av skol- och utbildningsväsendets kvalitet och längd. Det innebär att ett välfungerade skol- och utbildningssystem är centralt för ekonomin, och en förutsättning för det är kompetenta och motiverade lärare som kan upprätthålla god kvalitet i undervisningen.

Utbildningssystemets kvalitet och skolresultaten är alltså faktorer som påverkar tillväxt och välfärd. Dels genom att påverka arbetskraftens kvalitet, dels genom att arbetskraftsutbudet påverkas. Därför är det viktigt att följa forskning om utbildningsväsendet och resultaten. I Sverige, precis som i de flesta andra jämförbara länder, måste vi ha fokus på hur vi kan utveckla utbildningsväsendet så att det kan bidra till en bra kompetensförsörjning. Kompetensutmaningarna och den växande arbetskraftsbristen är ju – som jag skrivit mycket om tidigare – något av det viktigaste vi har att hantera de kommande åren.

Utbildningens kvalitet viktigast

Trots att antalet år i skola eller (högre) utbildning kan antas avgörande för humankapitalet, finns forskning som visar att utbildningens kvalitet kan spela en större roll, och innebär att antalet utbildningsår blir en mindre viktig förklaringsfaktor (Heller-Sahlgren och Jordahl 2021).

Tidigare forskning fokuserade på antalet skolår, men där fanns delar som inte stämde vad gäller kausaliteten mellan utbildningens längd och tillväxt. Istället var det utbildningens kvalitet som var den indikator som (bäst) speglade arbetskraftens och befolkningens genomsnittliga humankapital när olika länder jämfördes. Forskningsresultaten tyder även på att utbildning endast är relevant för ekonomisk tillväxt om kognitiva förmågor förbättras. Ett resultat från studien ovan är dessutom att andelen toppresterande studenter har fem gånger starkare koppling till tillväxten än andelen elever som bara når gränsen för grundläggande färdigheter.

Jag ser det som att om utbildningskvaliteten är tillräckligt hög, skulle kortare utbildningstider än dagens fungera, vilket gör att vi bättre kan klara kompetensförsörjningen. I stället för lång grundutbildning skulle denna kunna kompletteras med successiv vidareutbildning under arbetslivet. Ett livslångt lärande skulle göra att fler anställda tillgodoser sig relevant och aktuell kunskap längre upp i åldrarna. Fler skulle kunna börja arbeta tidigare och fler skulle kunna fortsätta arbeta längre. Om alla mellan 61–66 år skulle arbeta i lika stor utsträckning som en genomsnittlig 60-åring skulle vi få 165 000 fler sysselsatta i Sverige. Det motsvarar 1,8 gånger så många sysselsatta som det ökade behovet i välfärden fram till 2031, med oförändrad personaltäthet.

Skolresultaten påverkar framtidens välfärd

Då utbildningens kvalitet är så viktig för tillväxten, hur ser det då ut i Sverige? Den senaste åren har resultaten gått åt rätt håll i olika undersökningar. I PISA-undersökningen presterar svenska 15-åringar nu igen över OECD-genomsnittet inom alla tre ämnesområden som PISA undersöker. Redan nämnda nationalekonomen Gabriel Heller-Sahlgren har också studerat detta och visar i sin studie att svensk skola började återhämta sig 2015 i mätningar efter den tidigare nedgången i PISA och TIMMS. I studien skiljs elever med svensk respektive utrikes bakgrund åt.

Det har gjorts en del reformer på skolområdet som nu burit frukt, och det är helt avgörande att utvecklingen fortsätter. Samtidigt är det viktigt att inse att många faktorer ligger utanför skolans kontroll. Jag ser gärna att diskussionen handlar mer om hur vi ännu bättre kan ta tillvara på dessa positiva utbildningsresultat som ger goda förutsättningar för en bra välfärd även om tio år i Sverige. Utbildning är en nyckel till god ekonomi och bra välfärd.

Lucas-modellen

Robert Lucas har utvecklat en tillväxtmodell där främst humankapitalet men även kapitalbildning driver tillväxten. Marginalprodukten för human- och fysiskt kapital faller ej och den teknologiska utvecklingen är arbetsbesparande. Skillnaden mellan fysiskt kapital och humankapital är den teknologi som används för att producera dem. För humankapital krävs främst arbetskraft (och inte kapital, förutom lokaler och infrastruktur) som produktionsfaktor.

Slutsatsen från modellen är att den långsiktiga tillväxttakten beror enbart på produktiviteten i utbildningssektorn och hur länge människor utbildar sig.

Referenser

Heller-Sahlgren, Gabriel and Henrik Jordahl (2021). “Test Scores and Economic Growth: Update and Extension”. IFN Working Paper No. 1408. Stockholm: Research Institute of Industrial Economics (IFN).

Heller-Sahlgren, Gabriel (2022). ”Kunskapsskolans återkomst”. Stockholm: Timbro.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen