Vad betyder det att ”inte bli lämnad i sticket”?

Finansministern presenterade under torsdagen det ekonomiska läget från Harpsund. Under presentationen kom frågan om finansiering av välfärden upp. Svaret blev ett ickesvar. Att staten inte kommer att lämna kommuner och regioner i sticket. Det är svårt för kommuner och regioner att bygga sina besparingsprogram och budgetar på ett sådant uttalande.

Det kan vara så att det finns ett stort motstånd mot att stötta välfärden. Det hörs från flera håll. Vi kan också ta del i medierapporteringen att det finns de som anser att SKR:s prognoser är oseriösa. Det känns som ett märkligt påstående. Enligt Konjunkturinstitutets prognosuppföljning är SKR:s prognoser några av de mest träffsäkra. Träffsäkerheten är också det som är viktigast för oss för att ge kommuner och regioner så bra planeringsförutsättningar som möjligt.

Dock brukar resultaten bli bättre än vi prognostiserat, just därför att prognoserna är ett underlag för kommuner, regioner och staten att fatta beslut om effektiviseringar och statsbidrag. Vi är tydliga med att utan åtgärder blir resultaten enligt våra beräkningar. Syftet med prognoserna är helt enkelt underlag till beslut.

Förväntas kommunerna bryta mot regelverket?

Även Svenskt Näringsliv har flera hypoteser om varför välfärden inte ska ha något stöd. En är att effektiviseringspotentialen är så stor. Hypotesen utgår från en rapport som visar att en hel del kommuner skulle kunna vara effektivare. Och visst finns det saker att göra. Frågan är dock hur mycket och var. Det är märkligt att dra alla kommuner över en kam.

En annan hypotes från Svenskt Näringsliv, som även hörs från annat håll, är att sektorn kan ta av sina tidigare resultat och resultatutjämningsreserver för att täcka underskotten, och att resultaten ändå kommer att stärkas 2025 och 2026. Här vill jag påminna om att det finns ett regelverk, via kommunallagen, som kommuner och regioner har att förhålla sig till och att dessa pengar inte får användas hur som helst. Det är riksdag och regeringen som har makten att förändra det. Jag har skrivit om det många gånger förr, bland annat i det här inlägget:

Ekonomibloggen: Vansinniga regler sätter beslutsfattare i svår sits

290 olika verkligheter

Skatteunderlagsprognoserna stärks i år till följd av en motståndskraftig arbetsmarknad, men inflationen är svår att få bukt med och ränteläget beräknas bli högre. Det gör att de svåra åren förskjuts till kommande år.

Det är också viktigt att ha i åtanke att kommunerna är 290 stycken som har väldigt olika utgångsläge. Vissa kommuner har inga lån, kanske till och med stora placeringar, ett gott utgångsläge, rejäla resultatutjämningsreserver, äger sina fastigheter, har löst sin pensionsskuld, uppdaterat sina VA-nät, har inga särskilda klimatutmaningar till följd av var kommunen ligger och så vidare. Det handlar också om ifall man har haft inflyttning, om man haft visst mått av skicklighet och en väldig massa tur.

Vi kommer att se kommuner som går igenom konjunkturen utan några större problem, medan andra behöver göra stora neddragningar och kanske skattehöjningar. 124 kommuner räknar med underskott redan i år och nästa år är betydligt tuffare. När det gäller regionerna finns det också några som har det lite bättre, men det är viktigt att ha med sig att alla prognostiserar underskott i år och 2024 ser betydligt sämre ut.

Det är inga problem att spara pengar i välfärden genom att dra ned på leveransen. Men – jag tror att få menar att det är dit vi vill gå.