Mycket ansträngt läge i vården

Läget är mycket ansträngt i vården och inom intensivvården nu. Och då vi ser att smittspridningen fortsätter öka vet vi att läget kommer bli ännu allvarligare den närmaste tiden.

Just nu vårdas över 400 covid-patienter på regionernas intensivvårdsavdelningar. Så många covid-patienter har inte fått intensivvård samtidigt sedan maj förra året. Och tyvärr är prognosen att belastningen kommer öka ytterligare de kommande veckorna. 20 av 21 regioner i landet rapporterar nu om en förväntad försämring på både kort och lång sikt. För att sätta belastningen i perspektiv har vi en normal vår totalt omkring 350-400 patienter som intensivvårdas samtidigt, i dag är den siffran 677.

För att hantera ett kraftigt ökat behov av intensivvård måste resurser omprioriteras. Folkhälsomyndigheten brukar prata om att ”platta ut kurvan” för att vårdbehoven inte ska överskrida hälso- och sjukvårdens kapacitet. Men detta ger en förenklad och något skev bild. Hälso- och sjukvårdens kapacitet är inte en konstant linje. Det skulle inte hjälpa med de insatser som görs för att ”platta ut kurvan” om vården inte samtidigt gjorde enorma kraftansträngningar för att öka kapaciteten att vårda akut sjuka.

Enligt svenska intensivvårdsregistrets, SIR, data är de flesta covid-patienter som får intensivvård mellan 50 och 80 år gamla. Nästa hälften av de som fått intensivvård är 65 år eller äldre. De flesta är män. Andelen IVA-vårdade av de som slutenvårdas för covid-19 har också ökat den senaste tiden, förloppet från insjuknande till behov av intensivvård är nu snabbare än tidigare.

Vaccineringen pågår för fullt och är en mycket viktig nyckel för att trycka tillbaka svår sjukdom i covid-19. Att vi får tillräckligt med vaccin till Sverige och kan vaccinera de äldre först är därför oerhört viktigt. Då kan trycket på intensivvården succesivt minska och färre insjunkna. Men än ser vi inte den minskningen, smittspridningen fortsätter öka.

Regionernas IVA-samordning avgörande

I drygt ett år har regionerna nu arbetat med IVA-platssamordning. Nu träffas samtliga regioner varje dag, sju dagar i veckan, för att stämma av IVA-platsläget och identifiera behov av att hjälpas åt. Dagens IVA-platsläge gås igenom, liksom förändring över tid och kapacitet – region för region.

Utifrån lägesbilden kan bedömningar göras av att eventuellt flytta patienter från regioner med högre belastning till en annan region som för tillfället har mer tillgänglig kapacitet. I första hand flyttas patienter till närliggande regioner. Men vid behov sker också längre transporter med helikopter eller flygplan. Att kunna flytta patienter har varit nödvändigt under pandemin, på så sätt kan Sveriges totala intensivvårdskapacitet nyttjas på bästa sätt.

Transporter av kritiskt sjuka är komplexa. Det behöver alltid göras en noga medicinsk avvägning innan beslut tas om flytt av en patient. Några regioner har särskilda medicinska team och särskilt anpassade fordon för genomföra transporter av patienter inom intensivvården. Ett visst stöd finns också från Försvarsmakten på vardagar, men inte tillräckligt – här kan staten göra mer.

Regionerna skickar läkemedel och utrustning mellan sig när behov uppstår. Att flytta personal är också en möjlighet, men är ofta inte det mest effektiva sättet för att skala upp antalet platser. Personalresurser inom intensivvård behöver alltid fungera som team runt patienten, med väl inarbetade rutiner och ansvar. Det kan vara svårt att flytta personal till nya arbetsplatser och snabbt komma in i nya rutiner och nya lokaler.

Vi har alla ett ansvar att minska trycket på vården

Svensk hälso- och sjukvård har en enorm förmåga att snabbt kunna ställa om och prioritera det som är viktigast utifrån de behov som uppstår. Det är helt nödvändigt. Det handlar om att prioritera lokalt, regionalt och att vid behov eskalera intensivvården solidariskt över hela landet. Men en långvarig stor belastning på den akuta vården har också ett pris. Ett pris som riskerar att bli allt högre. Den höga belastningen på vården kan påverka den planerade vården och drabba de patienter som är i behov av vård som inte är akut. Det drabbar också en redan trött personal ytterligare.

För att minska belastningen på hälso- och sjukvården måste vi minska smittspridningen i samhället. Den olyckliga utvecklingen måste vända nu. Region Örebro län är tydliga med sina budskap, de frågar invånarna ”Vad är du beredd att göra för att rädda ett liv?”. I Region Uppsala pratar de om att gå in i en personlig lockdown. Det här är inte lätt, men nu måste vi alla hjälpas åt att hålla avstånd och när vi blir erbjudna vaccin ska vi välja att vaccinera oss. Vi behöver var och en göra vårt för att minska trycket på vården och rädda liv. För vår egen skull och för andras.

COVID-19 i svensk intensivvård (icuregswe.org)

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Verifiering * (obligatorisk)
    Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

    Om bloggen

    På vårdbloggen skriver vi om och reflekterar kring aktuella frågor som rör hälso- och sjukvården.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Sök i bloggen