Fokus på arbete mot välfärdsbrottslighet

Lag om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete syftar till att säkerställa att kommuner utifrån ett kunskapsbaserat underlag tar ställning till behovet av brottsförebyggande åtgärder och tar visst ansvar för samordningen av det brottsförebyggande arbetet inom kommunen. Lagen kan innebära att ”nya” brott, som till exempel välfärdsbrott, blir aktuella att hantera i kommunernas brottsförebyggande råd och av lokala brottsförebyggande samordnare. Hur ska man tänka för att få med välfärdsbrotten i det lokala brottsförebyggande arbetet? Hur ska lokala brottsförebyggare tänka om ett förebyggande arbete mot välfärdsbrott?

Ekobrottsmyndigheten som har i uppdrag att utreda ekonomisk brottslighet där företag används som brottsverktyg och där det offentliga ofta är brottsoffret ser hur kommuner utsätts för välfärdsbrott. Genom att studera brottsligheten ser vi också att kommunerna har flera verktyg för att direkt och indirekt motverka välfärdsbrott. Det handlar till exempel om tillståndsgivning och tillsyn, utbetalningar till enskilda och föreningar. Hur kan kommunen använda dessa verktyg på bästa sätt och hur kan vi tillsammans motverka välfärdsbrott genom att använda våra verktyg tillsammans på bästa sätt.

Passet ger en ökad kunskap om vad otillåten påverkan innebär och ger också ett antal exempel på hur man kan bli utsatt i kommunala verksamheter. SKRs arbetet på området beskrivs och vad som sker nationellt.

En presentation studie (Brå) om hur kommuner och regioner utsätts för välfärdsbrottslighet där företag och föreningar används som brottsverktyg, samt vad kommuner och regioner kan göra för att minska riskerna för att utsättas.

Passet beskriver det samverkansarbete som miljöförvaltningen i Malmö stad bedriver tillsammans med andra myndigheters tillsynsarbete mot illegala verksamheter såsom olovliga boenden, illegala klubbar och livsmedelsfusk. Kommunens miljö- och hälsotillsyn, livsmedelstillsyn, bygglovsinspektion och tillståndsenhet arbetar tillsammans med Räddningstjänsten Syd, Polisen, Skatteverket, Arbetsmiljöverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i särskilda tillslag mot misstänkta illegala verksamheter.

Örebro kommun vill arbeta med frågan om välfärdsbrott som en del av kommunens uppdrag om ett brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Att arbetet med välfärdsbrott liksom annat brottförebyggande arbete utgår ifrån en kommunövergripande lägesbild, analys och prioriterade åtgärder.

Föreläsarna svarar på frågor från åhörarna.

En sammanfattning av Skatteverkets erfarenheter av gjorda kontroller och regeringsuppdrag avseende felaktig folkbokföring presenteras. I regeringsuppdragen ingick även några kommuner. Därutöver information om det fortsatta arbetet inom området.

Socialtjänsten i Malmö har sedan 2020 arbetat aktivt med att stärka det förebyggande arbetet kring bidragsbrott genom en dedikerad arbetsgrupp. Passet innehåller information om hur arbetet bedrivs, vilka resultat man har sett hittills och hur man arbetar med att återkoppla erfarenheter och lärdomar till ordinarie verksamhet.

Med ett uttalat mål att stärka myndighetsutövningen på ekonomiskt bistånd arbetar FUT-funktionen i Eskilstuna kommun sedan 2021 förebyggande, utreder felaktiga utbetalningar och gör interna analyser.

Passet ger en övergripande bild av otillåten påverkan, vad det är, hur det tar sig uttryck, vad det innebär för socialtjänstens arbete och hur välfärden och demokratin påverkas.

I Uppsala används motiverade kontroller som metod vid misstanke om bidragsbrott. Presentationen fokuserar på tillvägagångssättet för att för att förebygga bidragsbrott i verksamheten och hur automatiseringar signalerar förändringar som påverkar rätten till bistånd.

Arbetsmarknadsförvaltningen i Helsingborgs stad har under de senaste två åren inventerat, analyserat och startat en förändring av arbetet med att förhindra välfärdsbrott. Syftet var att gå från ett reaktivt kontrollarbete till ett proaktivt där en systematik som innefattade hela förvaltningens arbete var i fokus. Förvaltningen är nu mitt i en omställningsresa som innefattar att ställa om både kultur och struktur i kontrollarbetet.

Föreläsarna svarar på frågor från åhörarna.

Sen den nuvarande lagen om offentlig upphandling (LOU) trädde i kraft 2017 har det varit obligatoriskt för upphandlande organisationer att vid större upphandlingar säkerhetsställa att en leverantör inte begått vissa listade brott och att den fullgjort sina skyldigheter avseende skatter och socialförsäkringsavgifter innan tilldelning av ett kontrakt. Nödvändiga verktyg för att leva upp till denna nya skyldighet tillhandahölls dock aldrig. Snart kan det dock blir ändring på detta. Nyligen lämnade Leverantörskontrollutredningen ett betänkande kring hur en funktion för samordnad registerkontroll äntligen ska ge upphandlande organisationer verktygen de väntat på för att leva upp till sina lagstadgade skyldigheter.

Upphandlingsmyndigheten arbetar för att stödja offentliga aktörer och näringslivet i inköpsfrågor. Vi ger vår bild av utvecklingen av välfärdsbrottsligheten i upphandling och hur upphandlande organisationer kan arbeta för att minska risken för att göra affärer med oseriösa aktörer.

Att göra affärer med det offentliga är attraktivt för kriminella. Upphandlingsförfarandet erbjuder både utmaningar och möjligheter i arbetet med att utestänga kriminella och på andra sätt oseriösa aktörer från att göra affärer med offentliga aktörer., Sara kommer att prata om hur du som arbetar med upphandling på olika sätt kan arbeta för att minska risken att den egna organisationen upphandlar verksamhet som bedrivs på ett brottsligt sätt.

Fredrik berättar om hur man rent praktiskt kan genomföra kontroller i samband med upphandlingar och under avtalstiden för att hindra att oseriösa leverantörer får eller behåller offentliga avtal. Han går också igenom vilka nya möjligheter det finns med egna uteslutningsgrunder i vissa typer av upphandlingar.

Frida presenterar hur ADDA arbetar med TIPS-funktion för kommuner, kontroller, uppföljning, utredningar vid avvikelser och sanktioner för att få bort oseriösa aktörer på ramavtalen inom individ och familjeomsorgen. I arbetet idag och i den utveckling Adda ser framöver är samverkan viktigt för att jobba effektivt med informationsinsamling och vid utredningar kopplat till avtalsbrott.

Passet handlar om VGR:s standardiserade arbetssätt avseende hantering av leverantörsrelaterade avvikelser genom eskaleringsprocess och eskaleringstrappa.

En presentation över hur Göteborgs Stad har strukturerat upp utbildning för stadens medarbetare och hur det centrala kompetensteam med inriktning otillåten påverkan och tystnadskultur ska samverka, nationellt, myndighetsöverskridande samt med lokala kompetensteam inom staden.

Var fjärde förtroendevald har utsatts för hot och hat i sitt uppdrag och var tredje har någon gång censurerat sig själv. Det är inte acceptabelt! Vi behöver synliggöra det som sker, vi behöver skapa motståndskraft och vi behöver prata lösningar Vi måste sluta gömma undan hoten och dess konsekvenser.

Presentationen ger en inblick i Säkerhetsdialogen, ett verktyg som tagits fram av Suntarbetsliv i syfte att förebygga och hantera otillåten påverkan, och även hot och våld generellt. Sara berättar också om erfarenheter hon hämtat från sin forskningsgenomgång av 45 000 arbetsskadeanmälningar och sätter otillåten påverkan i ett bredare sammanhang.

Vilka tjänstemän är erfarenhetsmässigt mest utsatta och vilka risker finns då för ekonomiskt skada eller förtroendemässig skada. Finns möjligheter att skydda sig och går det att förebygga?

Brottslighet i föreningsverksamhet kan se väldigt olika ut. Genom att samarbeta för att förebygga och stoppa brottslighet där föreningar används som brottsverktyg kan vi anpassa metoderna för att gemensamt få bästa effekt. kommer att berätta om hur föreningar används för att begå brott, och hur denna brottslighet kan förebyggas och motverkas i kommunen och i samverkan med brottsutredande myndigheter.

Passet handlar om myndighetens arbete mot ett strukturerarat sätt att jobba med uppföljning och kontroll av bidragsgivning, bildandet av uppföljningsgrupp och de utmaningar och framgångsfaktorer som identifierats i arbetet mot fusk och oegentligheter. Mikael kommer också berätta om planer för utökad samverkan med övriga bidragsgivande myndigheter vad gäller uppföljning och kontroll.

Så arbetar Idrotts- och föreningsförvaltningen (IOFF) i Göteborg stad med förändringsresan gällande välfärdsbrottslighet, granskningar och uppföljningar av föreningsbidrag.

Kort genomgång av vad som särskiljer ideella föreningar och andra juridiska personer och hur de kan användas I bidragsbedrägerier. Vi kommer att visa ett exempel på hur ett brottsupplägg kan gå till.

KPMG delar med sig av praktiska erfarenheter kring att förebygga, upptäcka och hantera välfärdsbrott. Åhörarna får ta del av exempel på konkreta insatser som KPMG genomfört på uppdrag av kommuner och regioner. Det ges även handfasta tips till dem som just påbörjat arbete och behöver hjälp med att komma igång. Men webbinaret är även givande för dem som arbetat mot välfärdsbrottslighet under en tid och som vill ha ytterligare inspiration.

PwC delar med sig av erfarenheter från revision samt rådgivningsuppdrag kring välfärdsbrott samt otillåten påverkan. Vilka insikter kan öka förmågan att motverka välfärdsbrott? Hur kan välfärdsbrott upptäckas i större utsträckning och utredas?

Hur kan regioner upptäcka hur en vårdgivare kombinerar olika avtal med flera regioner och får betalt för samma patient genom olika avtal.

Det finns många läkemedel som är eftertraktade i fler syften än medicinska. Det kan handla om att läkemedel går till skönhetsindustrin eller används som narkotika och doping istället, men ändå hämtas ut med en förmånskostnad som regionerna betalar. Hur kan regionerna arbeta för att förebygga, upptäcka och stoppa läkemedelsrelaterad brottslighet?

Genom att registrera fler diagnoser än nödvändigt, när dessa inte hör till vårdtillfället eller att dessa sätts av fel personalkategori, dv. utanför eget kompetensområde, kan vårdcentraler tillskansa sig ökade intäkter. Patientjournalen blir dessutom en tveksam källa för informationsinhämtning för nästa led i vårdkedjan samt riskerar skapa osäkerhet för patienten då denne läser sin egen patientjournal. Hur kan regionen förhindra detta?

Upphandling av hälso- och sjukvård är ett identifierat riskområde i den myndighetsgemensamma lägesbilden mot organiserad brottslighet. Majoriteten av regionens upphandlade avtal är tillitsbaserade. Även tillitsbaserade avtal behöver kontroller och strukturerad uppföljning. Hur kan vi utveckla våra kontroller tillsammans?

Presentationen beskriver regionernas arbete med att stoppa oseriösa vårdgivare och dess svårigheter samt begränsningar inom gällande lagstiftning. Dessa oseriösa vårdgivare utgör ett hot mot patientsäkerheten och innebär att stora summor försvinner, vilket urholkar välfärden och göder ekonomisk brottslighet.