Regeringen kan göra mer för välfärden
Många kommuner och regioner tvingas nu till tuffa beslut om nedskärningar. Samtidigt pågår en debatt om att sektorn sparar pengar på hög. Den är både felaktig och skadlig.
Den höga inflationen har fått extrema effekter i kommunsektorn. När och hur mycket den dämpas, och vilka effekter den ändå får, är avgörande för utvecklingen. SKR räknar med ett underskott för sektorn på cirka 30 miljarder kronor under nästa år, varav cirka 24 i regionerna.
Det är läget som kommuner och regioner har att hantera, samtidigt som de behöver ställa om för att möta arbetskraftsbristen. Under de kommande tio åren tillkommer endast 169 000 personer i arbetsför ålder. Det är arbetskraft som hela arbetsmarknaden ska dela på.
Kommuner och regioner genomför nu åtgärder för att klara krisen. De arbetar med effektiviseringar och besparingar. Men verktygslådan är begränsad.
Ett sätt är att budgetera med underskott. Om kommunen eller regionen inte ska behöva återställa det negativa resultat inom de närmaste tre åren behöver de använda resultatutjämningsreserver (RUR), i enlighet med kommunallagen. RUR har blivit ett modeord och många debattörer har missuppfattat vad det handlar om. Det är inte pengar och ingen avsättning, utan en del av enskilda kommuners och regioners egna kapital.
Under år med starka resultat har kommuner och regioner gjort stora investeringar i förskolor, sjukhus och vägar. Det har varit nödvändigt, men ger inte någon avkastning, utan bara högre kostnader i verksamheten. Det är skillnad jämfört med privata företag.
Ett annat sätt är skattehöjning. Under 2000-talet har medelskattesatsen i kommuner och regioner sammantaget höjts med 1 krona och 58 öre. Den största delen av höjningen, 90 öre, genomfördes före 2010. Nästa år höjer 13 av 290 kommuner och 2 av 21 regioner skatten. Tio kommuner sänker skatten.
Det är kommuner och regioner som har det yttersta ansvaret för välfärden. Men även staten har ett ansvar för skolan, sjukvården och omsorgen. Så har vi byggt och utvecklat välfärden i decennier och så bör vi fortsätta. I det rådande ekonomiska läget ställs SKR:s förväntningar på staten på sin spets:
1. Förändra det ekonomiska regelverket
Dagens ramverk är inte anpassat till snabba resultatförändringar och därmed inte ändamålsenligt. Det behövs en förändring som ger kommuner och regioner möjlighet att planera på ett långsiktigt ansvarsfullt sätt. För precis ett år sedan skickade vi en hemställan med uppmaning till förändring till den nytillträdda finansministern. Kommuner och regioner behöver svar.
2. Minska regelkrånglet och värdesäkra statsbidragen
Staten behöver stå för en mer stabil och förutsägbar finansiering, som gör det möjligt för kommuner och regioner att planera långsiktigt. Generella och – inte minst – värdesäkrade statsbidrag är därför vägen framåt. Vidare måste det administrativa krånglet minska.
3. Bidra till jämlika villkor för kommuner och regioner
Alla kommuner påverkas av det ekonomiska läget, men förutsättningarna ser olika ut. Just nu finns det kommuner och regioner som är tvungna att sälja tillgångar eller låna pengar för att betala löner. Nu utreds både modellen för kostnads- och inkomstutjämningen, vilket är grundläggande för jämlika villkor för invånarna i hela landet. Utredningen har bett om mer tid för sitt uppdrag och regeringen bör ge dem det för att det ska vara möjligt att få fram genomarbetade förslag.
Kommuner och regioner arbetar ständigt för att utveckla sina verksamheter, utveckla nya arbetssätt, nyttja teknik, effektivisera och skapa mer välfärd för våra gemensamma skattemedel – och mer kan göras. Det borde ligga i allas intresse att arbeta för en hög tillit och inte sprida myter och skapa konflikter. Vårt gemensamma fokus behöver vara på att klara att bibehålla en stabil välfärd genom och ut ur krisen.
Anders Henriksson, ordförande SKR
Leif Sandberg, vice ordförande SKR
Peter Danielsson, vice ordförande SKR
Läs vidare
Pressjour
Informationsansvarig
-
Helene Lindstrand
Presschef