Kultursamverkansmodellen

Regionerna är en del av kultursamverkansmodellen. Modellen ska ge utrymme för regionala variationer och prioriteringar samt en kulturpolitik närmare medborgarna.

Kultursamverkansmodellen är en central faktor för det kulturpolitiska arbetet på nationell, regional och kommunal nivå. Det är därför viktigt att vårda och utveckla den.

Syftet med kultursamverkansmodellen är att den ska bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås och samtidigt ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Den medför också att kulturpolitiska beslut fattas närmare medborgarna.

Regionernas fleråriga kulturplaner är politiskt beslutade planer som tas fram i samverkan med kommunerna, och efter samråd med civilsamhälle och det professionella kulturlivet i regionen. Flera av regionerna i Sverige är dessutom involverade i formaliserad interregional samverkan. Samtliga regioner, utom Region Stockholm är en del av modellen.

Kulturplanerna omfattar i många fall regionens samlade kulturpolitiska strategi och plan och ej enbart de delar som regleras i förordningen om bidrag till regional kulturverksamhet. Dessutom finns det tydliga kopplingar mellan den regionala kulturpolitiken och det regionala utvecklingsansvaret.

Kommunerna är betydande aktörer även för den regionala kulturverksamheten. Ett exempel på detta är att de idag bär 25 procent av de årliga bidragen inom ramen för kultursamverkansmodellen. Regionerna står för mer än 45 procent.

Källa: Kultursamverkansmodellen, Uppföljning av ekonomi, personal och aktiviteter 2022 (PDF), Kulturrådet

Kultursamverkansutredningen

Kultursamverkansutredningens betänkande Kultursamhället– utvecklad samverkan mellan stat, region och kommun (SOU 2023:58) överlämnades under hösten 2023 till regeringen. Särskild utredare var Mats Svegfors. Regeringen har remitterat betänkandet och svar ska vara inkomna senast den 27 mars 2024.

SKR menar att det är av stor vikt att ta vara på den analys och de ambitioner som presenteras i betänkandet. Det gäller exempelvis förutsättningarna för att forma ett system som är långsiktigt stabilt och som samtidigt kan vara en plattform för en dynamisk och responsiv kulturpolitik. Detta för att kunna säkra en kulturell infrastruktur i hela landet för alla invånare, för att kunna tillvara ta kulturlivets utvecklingspotential och skapa förutsättningar för sektorns resiliens. Att bygga på ökad tillit och lärande mellan samhällsnivåerna är en bra ingång för ett sådant arbete. Att hitta bättre samverkansformer både på det kulturpolitiska området liksom med andra politikområden är en annan.

Följande behöver åstadkommas för att utveckla samverkan mellan stat, kommuner och regioner:

• En långsiktigt hållbar statlig anslagsutveckling
• Större flexibilitet gällande hur de statliga medlen får användas
  
• Förbättrade förutsättningar för samverkan med staten
• Kommande förändringar behöver vara väl förankrade med kommuner och regioner för att säkerställa att ambitionerna med politiken uppnås.
  

Då flera av förslagen är av genomgripande karaktär och det i flera fall saknas tillräckligt utförliga beskrivningar av genomförande eller konsekvensanalyser är det svårt att ta ställning till vad de konkret skulle innebära för kommunal och regional kulturpolitik.

• SKR avstyrker därför förslaget om en lag om samverkan på kulturområdet.
• SKR avstyrker förslaget om att ersätta kravet på kulturplaner med kultursamverkansplaner så som det är formulerat i betänkandet.
  
• Förslaget om att kommuner ska kunna fördela statsbidrag möts av stora förhoppningar och farhågor liksom av många frågetecken bland SKR:s medlemmar. Eftersom förslaget är så otydligt formulerat exempelvis gällande vilka kommuner som skulle komma i fråga och på vilka villkor bidraget skulle fördelas är det svårt att ta ställning till om det bör genomföras.
  

Ett fortsatt utvecklingsarbete behövs för att finna bra lösningar som tillvaratar de behov som beskrivs i betänkandet och den potential till kulturpolitisk utveckling som betänkandet rymmer.

Bättre förutsättningar behövs för kultur i hela landet

SKR:s remissyttrande

Enkätundersökning om kommuners erfarenheter av kultursamverkansmodellen

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har 2023 genomfört en undersökning tillsammans med Kultursamverkansutredningen om kommuners erfarenheter av kultursamverkansmodellen.

Undersökningen ger en bred bild av kommunernas uppfattning om samverkan inom modellen och hur man ställer sig till en eventuellt förändrad roll i framtiden.

• Mer än hälften av kommunerna tycker att samverkan vid framtagandet av de regionala kulturplanerna fungerar ganska bra och 16 procent att det fungerar mycket bra.
• 34 procent anser att kultursamverkansmodellen påverkat tillgången till kulturlivet positivt.
  
• Kommunerna har en varierad uppfattning gällande om deras roll i modellen behöver förändras. Drygt en tredjedel anser att kommunernas roll bör förändras, en tredjedel har svarat att man inte vet om rollen bör förändras medans knappt en tredjedel svarar nej på samma fråga.
• Det finns ett tydligt behov av större flexibilitet och lyhördhet för kommunala perspektiv för att samverkan mellan kommun, region och stat ska nå sin fulla potential.

Presentation av resultaten från enkätundersökningen om kommuners erfarenheter av kultursamverkan (PDF) Pdf, 2 MB.

SKR:s ståndpunkter om kultursamverkansmodellen

Sveriges Kommuner och Regioner har sedan införandet av modellen verkat för att medlemmarna ska ha goda förutsättningar att bedriva regional kulturverksamhet och att kultursamverkansmodellen ger utrymme för lokala och regionala behov och förutsättningar.

SKR:s ståndpunkter sätter ljuset på några av de områden som fortsatt behöver utvecklas för att stärka den regionala kulturverksamhetens förutsättningar att nå såväl regionala som nationella kulturpolitiska mål.

SKR:s ståndpunkter gällande kultursamverkansmodellen (PDF) Pdf, 260 kB.

Nationell dialog

Regeringen bjuder två gånger per år in till dialog om kultursamverkansmodellen med ledande politiker på regional nivå. Här finns möjlighet att lyfta frågor och ge synpunkter på frågor med bäring på regional kulturverksamhet. SKR medverkar vid dialogen och menar att den är avgörande för kultursamverkansmodellens struktur. SKR verkar därför för en formalisering och utveckling av dialogen, se SKR:s ståndpunkter ovan.

Inför varje möte arrangerar SKR ett förmöte med tid för förberedelser och fördjupningar.

Kultursamverkansutredningens betänkandet: Kultursamhället – utvecklad samverkan mellan stat, region och kommun, SOU 2023:58