Kunskapsstöd

I en kunskapsstyrd hälso- och sjukvård är det viktigt att ny kunskap snabbt börjar användas och att bästa tillgängliga kunskap används i varje möte. Kunskapen finns bland annat i olika typer av kunskapsstöd. Exempel på kunskapsstöd är vårdprogram, vårdförlopp, riktlinjer och rekommendationer för vårdens professioner och verksamhetsledning.

Ytterst handlar kunskapsstyrning om att använda bästa tillgängliga kunskap i varje möte mellan patienten och vårdgivaren, och att systematiskt utveckla, dela och omsätta ny kunskap. I mötet blir kunskapen ett stöd för professionen men också ett verktyg för patienten till att kunna medverka aktivt i sin egen vård tillsammans med professionen. Denna delaktighet är grundläggande för en utveckling som utgår från patientens perspektiv och egen kunskap om sitt hälsotillstånd.

Det finns många olika typer av kunskapsstöd från en mängd olika aktörer. Vissa kunskapsstöd är framtagna av regioner, andra av myndigheter, ytterligare av professionsföreningar eller vårdaktörer inom både primärvård och specialiserad vård. För den som arbetar i hälso- och sjukvården är det inte alltid lätt att veta vilket kunskapsstöd som är aktuellt och bör användas.

Inom systemet för kunskapsstyrning används begreppet kunskapsstöd som ett samlingsbegrepp för olika stödmaterial. Nationella programområden och deras nationella arbetsgrupper tar fram några av dessa.

Kunskapsstöd i systemet för kunskapsstyrning

Kunskapsstöd som har tagits fram inom systemet för kunskapsstyrning hittar du under rubriken Publicerade kunskapsstöd, och sedan inom respektive diagnosområde.