Om våra kunskapsstöd

I en kunskapsstyrd hälso- och sjukvård är det avgörande att ny kunskap snabbt börjar användas och att bästa tillgängliga kunskap används i varje patientmöte. Denna kunskap finns ofta samlad i olika typer av kunskapsstöd som riktar sig till vårdens medarbetare och verksamhetsledning.

Ytterst handlar kunskapsstyrning om att:

• använda bästa tillgängliga kunskap i varje möte
• systematiskt utveckla, sprida och omsätta ny kunskap i praktiken.
  

I patientmötet fungerar kunskapen som ett stöd för professionen. Men den fungerar också som ett verktyg för att involvera patienten i sin egen vård. Denna delaktighet är central för en vård som beaktar patientens perspektiv och egna erfarenheter.

Många aktörer – många kunskapsstöd

Kunskapsstöd tas fram av olika aktörer: regioner, myndigheter, professionsföreningar och vårdgivare inom både primärvård och specialiserad vård. För medarbetare i hälso- och sjukvården kan det därför vara en utmaning att veta vilket kunskapsstöd som är aktuellt och bör användas i olika situationer.

Inom det nationella systemet för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård används begreppet kunskapsstöd som ett samlingsnamn för olika typer av material som stödjer vårdens arbete. Nationella programområden, samverkansgrupper och deras arbetsgrupper ansvarar för att ta fram flera av dessa stöd.

Här finns information om de olika typer av nationella kunskapsstöd som tas fram inom Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Nationella kunskapsstöd på 1177 för vårdpersonal

Publicerade kunskapsstöd från systemet för kunskapsstyrning finns samlade på webbsidan 1177 för vårdpersonal.

Kunskapsstöd på 1177 för vårdpersonal

Kliniska kunskapsstöd

Kliniska kunskapsstöd innehåller rekommendationer och regionala tillägg, framtagna för att stötta vårdpersonal i det dagliga patientarbetet. Kunskapsstöden innehåller i dag främst rekommendationer till primärvården, men arbete pågår för att fylla på med stöd till den specialiserade vården.

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp

Ett vårdförlopp beskriver vad som ska göras, i vilken ordning och när. Fokus är på en sammanhållen, personcentrerad vårdprocess som sträcker sig över hela eller delar av vårdkedjan. Vårdförloppet innehåller även indikatorer för att följa upp i vilken grad patienten har fått vård enligt vårdförloppet.

Vårdförloppet är ett stöd för en individanpassad och samskapad vård, där dokumenterad överenskommelse (tidigare kallat patientkontrakt) är en viktig del. Det är en överenskommelse som innebär att en gemensam plan tas fram mellan patienten och dess samtliga vårdkontakter om vem som ska göra vad, hur och när och vem som är patientens fasta vårdkontakt.

Målgrupp för vårdförlopp: medarbetare i hälso- och sjukvård och kommunal omsorg. Vissa delar är även relevanta för verksamhetschefer, verksamhetsutvecklare, patientorganisationer, beslutsfattare inklusive politiker samt tjänstepersoner.

Nationellt vårdprogram

Ett vårdprogram beskriver hur olika insatser ska genomföras vid inom ett sjukdomsområde. Det innehåller rekommendationer kring exempelvis utredning, behandling, omvårdnad, rehabilitering, primärprevention, ärftlighet och uppföljning.

Målgrupp för vårdprogram: vårdpersonal i hälso- och sjukvård samt kommunal omsorg. Även relevant för verksamhetschefer, utvecklingsledare och beslutsfattare.

Riktlinje för hälso- och sjukvård

En riktlinje (även kallad vårdriktlinje) fokuserar på en eller ett fåtal specifika åtgärder inom ett sjukdomsområde. Innehållet påminner om vårdprogram, men är mindre omfattande och mer avgränsat.

Målgrupp för riktlinje: vårdpersonal i hälso- och sjukvård samt kommunal omsorg. Även relevant för verksamhetschefer och beslutsfattare.

Stödmaterial till kunskapsstöd

För varje sjukdoms- eller kunskapsområde finns stödmaterial kopplat till de nationella kunskapsstöden. Det kan vara exempelvis presentationer, informationsfilmer eller inspelade seminarier. Du hittar materialet på respektive områdessida under rubriken Kunskapsstöd.

Vägledning för kunskapsstöd (PDF) Pdf, 695 kB.