3. Planering
Kommunerna tar fram planer för verksamheten under höjd beredskap. Ett exempel är krigsorganisation, hur den ska bemannas och vad som i övrigt behövs för att kommunen ska kunna bedriva verksamheten under höjd beredskap.
Fler exempel om planering av civilt försvar kommer att presenteras här inom kort.
Krigsorganisation
Med krigsorganisation menas en aktörs organisation vid höjd beredskap. Precis som för arbetet med framtagande av Risk- och sårbarhetsanalys, beskriver många av de medlemmar som arbetat med förberedelser av krigsorganisation att samtal och insikter under processen är minst lika värdefulla som resultatet.
Anpassat metodstöd för att ta fram krigsorganisation
I Östersunds kommun är en instruktion under framtagande. Instruktionen syftar till att vägleda verksamheten i framtagandet av en krigsorganisation och dess bemanning, samt en plan för höjd beredskap. Detta görs genom ett anpassat metodstöd som tar sitt ursprung i MSB:s metod för kontinuitetshantering.
Metoden delas in tre block:
- Verksamhetsinventering,
- Scenarioanalys
- Åtgärdsanalys
Krigsorganisation, instruktion, Östersunds kommun (PDF) Pdf, 362 kB.
Trygghetspunkter
Det finns ingen vedertagen definition av begreppet trygghetspunkt, men det beskrivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som en fysisk mötesplats dit människor kan vända sig vid större kriser. Trots att det inte finns formella krav på kommuner att upprätta trygghetspunkter är det många som väljer att göra det.
Instruktion för trygghetspunkter i Västerås
Västerås stad har drygt 20 skolor som är utsedda för att ta emot kommunens medborgare vid kriser. Instruktionen beskriver ansvar, rollfördelning och arbetsuppgifter i samband med att någon eller några av stadens trygghetspunkter ska aktiveras. Instruktionerna går inte in i detalj hur uppgifter ska lösas utan detta hanteras i den stund beslut tas om att aktivera trygghetspunkterna.
Rutin för trygghetspunkt i Västerås kommun (PDF) Pdf, 669 kB.
Insatspunkter för trygghetspunkter i Västerås – fördjupning
I filmen presenterar Riskingenjör Johan Ahlström mer kring Trygghetspunkterna.
Filmen är cirka 34 minuter.
Stark socken
Stark socken har som mål att utveckla Gotlands civila försvar och bidra till ökad motståndskraft genom stärkt hemberedskap och samverkan lokalt i varje socken. Syftet är även att ta tillvara det stora engagemang och den vilja det finns i samhället att ”göra något” och bidra till ökad robusthet och trygghet på sin hemort.
I arbetet med Stark socken deltar en rad verksamheter och organisationer: frivilliga försvarsorganisationer, Bygdegårdsföreningen, Svenska kyrkan, LRF, polisen, PRO, Vuxenskolan, räddningstjänsten och många fler.
Det praktiska arbetet syftar i kortet till att erbjuda stöd och utbildning för lokalt beredskapshöjande verksamhet inom följande åtta områden: dricksvatten, livsmedel, information, el, brand och olyckor, första hjälpen, brottförebyggande och psykosocialt stöd.
Socknarna anmäler sig till arbetet och får sedan stöd genom hela processen. Dels för att stärka robustheten i sin hemort och dels för att öka invånarnas förmåga till hemberedskap, trygghet och gemenskap.
Stark socken är ett koncept som skapats av Region Gotland i samarbete med Länsstyrelsen och Röda korset.
Kontaktperson: Maja Allard, beredskapsstrateg Region Gotland.