Publicerad 1 november 2024

Patientmedverkan

När patienter, brukare och deras närstående har möjlighet att medverka skapas bättre förutsättningar för att utforma en god och jämlik vård.

Allt fler förstår betydelsen av att fånga upp, ta tillvara och använda patienters och närståendes erfarenheter, upplevelser av och synpunkter inom svensk hälso- och sjukvård. Det gäller både i patientens egen vård, i förbättringsarbete och inom ledning och styrning. Patienterna och vårdprofessionerna behöver lära av varandra, och också se varandras kunskap som viktiga, kompletterande delar i utformningen av vården. Medan vårdprofessionerna har vetenskaplig expertis och beprövad erfarenhet om sjukdomar och behandlingar, har patienterna kunskap om sina egna resurser och förmågor, och av att leva med sjukdom och behandling. Patienter har också kunskap om att befinna sig i, och mellan de olika delarna av, hälso- och sjukvårdssystemet samt kraft att medverka i förbättringsarbete. Patientmedverkan behövs därför på individ-, verksamhets- och systemnivå. När patienter, brukare, närstående och patientföreningar medverkar ges det bättre förutsättningar för att skapa god service och hög kvalitet i hälso- och sjukvård.

Personcentrerad vård

Patienten är en person med egna resurser, förmågor och behov. Hur dessa egenskaper behandlas av andra människor kan göra stor skillnad. De kan uppmärksammas eller ignoreras, förstärkas eller förminskas. För att vården ska fungera bra krävs ett ömsesidigt förtroende mellan patienten och vårdpersonalen, samt en medvetenhet om att deras relation inte är jämlik. Vårdpersonalens expertis ger dem mer inflytande och ansvar, vilket måste balanseras mot patientens rätt till självbestämmande och integritet.

Personcentrerad vård innebär att patienter, deras närstående och vårdpersonal arbetar tillsammans. En viktig del i mötet mellan patient och vårdpersonal är att noggrant lyssna på patientens berättelse och erfarenheter, ofta med närstående närvarande. Detta kombineras med vårdpersonalens undersökningar och expertkunskap. Genom denna dialog kan man tillsammans komma överens om en vårdplan, som dokumenteras i ett patientkontrakt.

Personcentrerat förhållningssätt, SKR

Om personcentrerad vård, Göteborgs universitet

Patientmedverkan – en framgångsfaktor

Till stöd för en aktiv patientmedverkan finns i systemet för kunskapsstyrning både strukturer och verktyg. I de nationella programområdena bidrar patientorganisationerna med synpunkter och perspektiv, bland annat i den årliga verksamhetsplaneringen. I de nationella arbetsgrupperna medverkar patient- och närståendeföreträdare med sina perspektiv, erfarenheter och kunskap.

Mer om uppdraget som patientföreträdare i nationella arbetsgrupper

Samtal mellan patientföreträdare och Mats Bojestig

Ta del av samtal från den nationella lärandeträffen 2024 mellan Henrik Ånfors och Inger Roos, patientföreträdare, samt Mats Bojestig, ordförande styrgruppen för kunskapsstyrning.

Intervju med patientföreträdare

Här nedan intervjuas en patientföreträdare som har varit med i arbetet med standardiserat vårdförlopp inom cancersjukdomar.

Patientmedverkan i arbete med nationellt kvalitetsregister

Nationella kvalitetsregister ska följa upp kvaliteten i hälso- och sjukvården i flera dimensioner. Att systematiskt samla in uppgifter om hur patienter inom den allmänna hälso- och sjukvården och i den kommunala hälso- och sjukvården upplever sin hälsosituation och den givna vården är en viktig del. Detta ska vara utformat så att patienterna kan vara delaktiga i uppföljningen.

Patienters delaktighet

När många patienter deltar i utvecklingen och analysen av kvalitetsregister är det möjligt att jämföra resultat mellan olika vårdenheter i hela landet eller i en region. Arbetssätt, behandlingsmetoder, läkemedel och produkter som ger bra resultat för till exempel en viss grupp patienter och vilka som inte längre bör användas kan följas upp. Ju fler som är med i registret desto säkrare blir resultaten.

Bidrar med kunskap

Patienter kan delta i utvecklingen av enskilda kvalitetsregister genom att till exempel ingå i en styrgrupp eller referensgrupp för ett register. Patientföreträdare ska kunna bidra med unik kunskap då man väljer vilka mått ett kvalitetsregister ska innehålla för att bäst belysa patientnyttan med vårdinsatserna. Patientföreträdare kan också med fördel vara med och utforma hur resultaten presenteras så att de får den typ av information de önskar och på ett enkelt sätt.

Dokumenterad överenskommelse (patientkontrakt)

Syftet med den dokumenterade överenskommelsen (patientkontrakt) är att genom en gemensam överenskommelse mellan patient och vårdgivare säkerställa delaktighet, samordning, tillgänglighet och samverkan, med patientens perspektiv som utgångspunkt.

Om dokumenterad överenskommelse (patientkontrakt) på skr.se

Film om dokumenterad överenskommelse (patientkontrakt)

Hur gör jag om jag vill bli patient- eller närståendeföreträdare i en nationell arbetsgrupp, eller ett kvalitetsregister?

Du kontaktar patient- eller närståendeorganisationen för den sjukdomsgrupp som kan tänkas vara aktuell för just dig. Om det inte finns någon lämplig organisation kan du kontakta stödfunktionen för systemet för kunskapsstyrning och beskriva ditt intresse för att medverka med dina erfarenheter.

kunskapsstyrning-vard@skr.se

Hur kan jag rekrytera patient- eller närståendeföreträdare till en nationell arbetsgrupp eller kvalitetsregister?

Rekrytering sker i första hand genom en förfrågan till en patient- eller närståendeorganisation. På så sätt säkerställs en demokratisk grund för uppdraget. För de patientgrupper som saknar organisation kan annat lämpligt alternativ för rekrytering användas, till exempel ett formaliserat nätverk eller annan intresseorganisation. I dessa fall bör andra former för förankring tillämpas.

Hur kan patient- eller närståendeföreträdare förankra synpunkter och erfarenheter med en bredare grupp?

Det är en fördel om patient- och närståendeföreträdare förankrar sina synpunkter med en bredare grupp. Detta kan göras genom kontakt med en patient-, närstående- eller brukarorganisation, via sociala medier, etablerade eller egna nätverk.

Var kan jag få mer information om uppbyggnaden av kunskapsstyrningssystemet och hur det fungerar?

I presentationen av systemet för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård finns en allmän beskrivning av systemet och också en kort introduktion till rollen som patient- och närståendeföreträdare. Presentationen hittar du på den här sidan:

Patientföreträdare i nationella arbetsgrupper

Vad ingår i uppdraget som patientföreträdare i kunskapsstyrningssystemet?

För ordförande och processledare i nationella arbetsgrupper finns ett bildspel med tal om patientmedverkan.

I presentationen av systemet för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård finns en allmän beskrivning av systemet samt en kort introduktion till rollen som patient- och närståendeföreträdare. Presentationen hittar du, tillsammans med andra stödjande dokument, på den här sidan:

Patientföreträdare i nationella arbetsgrupper

Hur mycket tid kräver uppdraget som patientföreträdare?

Tidsåtgången varierar relaterat till gruppens uppdrag och till den arbetsfas som gruppen befinner sig i. En beräknad tidsåtgång är omkring 45 timmar per år.

Kan uppdraget skötas på distans?

Ja mötena genomförs på distans, med möjligt undantag för två fysiska möten per år.

Hur ersätts patientföreträdare som deltar i kunskapsstyrningssystemet?

En ersättningsmodell för patientföreträdare finns i SKR:s rutin för patient-, brukar- och närståendemedverkan, som du hittar på den här sidan:

Patientföreträdare i nationella arbetsgrupper

Vem kan jag kontakta om det uppstår något problem med ersättning eller andra frågor?

Du kontaktar oss så hjälper vi dig.

kunskapsstyrning-vard@skr.se

Läs vidare

Kontakta oss

Kontakta kunskapsstyrning hälso- och sjukvård








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.