Ordföranderollen i nationella programområden utvecklas

Från 2024 blir kommunrepresentanter vice ordförande i Nationella primärvårdsrådet och i Nationellt programområde (NPO) psykisk hälsa som del av utvecklingen kring ökad samverkan. Rollen som ordförande i ett NPO kan vara både intressant och utmanande. Petra Vogt och Eva Joelsson-Alm ger här en inblick i det komplexa uppdraget.

Styrgruppen för kommuner i samverkan utsåg Ola Götesson till vice ordförande för NPO psykisk hälsa och Ulf Gustafsson till vice ordförande för Nationella primärvårdsrådet i slutet av november.

I uppdraget som vice ordförande ingår att tillsammans med ordförande och processledare leda gruppen och att tillföra det kommunala perspektivet. Vice ordförande ska också ge stöd till ordförande i hens roll vid behov.

Uppdraget pågår enligt beslut mellan 2024 och 2026. Syftet är att utveckla samspelet med kommuner enligt inriktningen i utvecklingsplanen för systemet för kunskapsstyrning.

– Som ledamot i nationella primärvårdsrådet sedan fyra år känns det bra att som vice ordförande än tydligare företräda det kommunala perspektivet. Med lång och bred erfarenhet inom kommunal rehabilitering och fysioterapi kan jag bidra på flera sätt för att utveckla samverkan, säger Ulf Gustafsson.

Utmanande och spännande roll som ordförande

Petra Vogt är avgående ordförande för nationella primärvårdsrådet. Under flera års tid har hon och kolleger i rådet arbetat med samordning och prioritering av frågor och insatsområden.

– De största utmaningarna med ordförandeskapet har varit att balansera frågan om det helt nödvändiga med primärvårdsperspektiv i kunskapsstyrningens alla delar. Som navet i sjukvården har primärvården uppdraget att samordna patientens vårdbehov och att ta hand om vanligt förkommande hälsotillstånd, samt våra så kallade folksjukdomar. De överblickande primärvårdsglasögonen behövs i alla kunskapsstöd.

Idag är primärvårdsperspektivet i princip självklart och Petra Vogt är nöjd över det gehör som dessa frågor har fått.

– Vi driver också förståelse för vår vårdnivå där både regioner och kommuner verkar, vilket i sin tur är en naturlig koppling mellan systemet för kunskapsstyrning och omställningen till nära vård. Ett format för kunskapsstöd som fungerar för primärvårdskontexten är också en framgång för hela systemet. Om första linjens vård ska fortsätta att utvecklas kunskapsbaserat är det nödvändigt att gemensamma stöd enkelt kan följas.

2024 avslutar Petra Vogt sitt uppdrag som ordförande och går vidare mot nya utmaningar.

– Jag tar med mig en enorm ödmjukhet för komplexiteten i det vi försöker åstadkomma med kunskapsstyrningen och sättet vi gör det på. Ingen som pekar med hela handen utan 21 regioner som jobbar tillsammans. Ett system som består av ledare, experter och processtöd som i samverkan med kommuner, myndigheter, patienter och föreningar formerar stöd för en bättre och mer jämlik vård. Att vara del av nationellt samarbete är också väldigt givande för individen med lärande om hela sjukvårdssystemet, olikheter och varierande förutsättningar.

Ordförande med teamarbete i fokus

Eva Joelsson-Alm är ordförande för NPO perioperativ vård, intensivvård och transplantation. Som disputerad sjuksköterska med bred erfarenhet från intensivvård är teamarbete självklart för att nå önskat resultat.

– Samarbete i team är en förutsättning för att kunna ta tillvara alla professioners specifika kompetens och nå hög kvalitet. Det är numera självklart i det direkta patientmötet, till exempel på IVA där jag själv arbetar, teamtränar vi regelbundet. Teamarbete är något som behövs på alla nivåer, även där beslut fattas om vad som ska göras och hur. Jag tror att det leder till mer genomtänkta och kliniskt förankrade analyser och beslut.

Ordförandeskapet innebär en hel del utmaningar, men just ett bra teamarbete får det att fungera, förklarar Eva.

– Min största utmaning i min ordföranderoll är tid, det är svårt att få tiden att räcka till för alla spännande uppdrag som ordförandeskapet innebär. Min största framgång är att vi har ett välfungerande team i NPO perioperativ vård, intensivvård och transplantation där våra olika professioner och kompetenser möts och diskuterar på lika villkor.

Samarbete och prioriteringar är ett viktigt verktyg för arbetet inom NPO berättar Eva Joelsson-Alm.

– Vi har lagt stor vikt vid att samverka med våra sjukvårdsregionala programområden, professionsföreningar och kvalitetsregister för att få hjälp med prioriteringar och inspel om förslag på nya insatsområden. Vi har prioriterat avgränsade men kliniskt viktiga områden där det är möjligt att genomföra förändringar. Vi har också lärt oss att skynda långsamt och göra ett grundligt förarbete i samarbete med andra NPO och olika nationella samverkansgrupper innan vi fattar beslut om en ny nationell arbetsgrupp. Några av våra första insatsområden är därför vilande, i väntan på mer evidens eller pågående arbete i andra organisationer.