Publicerad 22 juni 2026
Nyheter kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
Prenumerera
Du kan prenumerera på nyheter genom att fylla i din e-postadress nedan. Du får då ett e-postmeddelande när det publiceras en nyhet.
-
Vårdförlopp kritisk benischemi ger resultat i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
Patienter med kritisk benischemi är en multisjuk grupp som länge varit underbehandlad och sent diagnosticerad. Införandet av vårdförlopp kritisk benischemi i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland har minskat patienternas risk för lidande, amputation och dödlighet.
-
Automatiserad informationsförsörjning tar fart – ska minska vårdens dubbelarbete
Under 2025 tog arbetet med automatiserad informationsförsörjning till nationella kvalitetsregister tydliga kliv framåt. Med hjälp av den nationella infrastrukturen som tillhandahålls av Inera kan uppgifter som redan dokumenteras i vårdens ordinarie system återanvändas och föras över till kvalitetsregister – utan att vårdpersonal behöver registrera samma information en gång till.
-
Kartläggning av gonorré publicerad i vetenskaplig tidskrift
Den nationella arbetsgruppen för venereologi inom nationellt programområde (NPO) hud- och könssjukdomar har kartlagt förekomsten av gonorré i Sverige. Bakgrunden är att antalet patienter ökar liksom resistens mot antibiotika.
-
Ny funktion för registrering av näthinneavlossning utvecklad av NAG kirurgisk retina i samarbete med Nationella Kataraktregistret
Nu finns en funktion för systematisk registrering av näthinneavlossning (amotio) i Nationella Kataraktregistret. Den nationella arbetsgruppen för kirurgisk retina (näthinnekirurgi) har varit delaktig i utvecklingen av funktionen.
-
Vårdförlopp för ALS kan bidra till mer jämlik och samordnad vård
Ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för amyotrofisk lateralskleros (ALS) har publicerats på 1177 för vårdpersonal. Syftet är att bidra till en mer jämlik, snabb och samordnad vårdprocess, från första misstanke om ALS och genom hela sjukdomsförloppet.
-
Satsning för bättre urinkateterbehandling i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
Felaktig och onödig behandling med urinkateter är ett välkänt problem och kan leda till att patienter drabbas av vårdskador som ibland blir livshotande. Ett förbättringsarbete som drivs av vårdssakkunniga i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland börjar ge resultat.
-
Nya kunskapsstöd för ögonsjukdomar
Nationella kliniska kunskapsstöd för fem olika ögonsjukdomar har publicerats på 1177 för vårdpersonal. De ger svensk ögonsjukvård möjlighet att erbjuda berörda patienter i hela landet en ännu mer jämlik och god vård.
-
Ny nationell hälsodeklaration inför operation och anestesi
Den nationella hälsodeklarationen ger stöd för säkrare och mer enhetliga arbetssätt och kan användas av regioner som bygger eller uppdaterar digitala patientformulär.
-
Samverkan med kommunerna utvecklas
Med en gemensam plan, tydligare kontaktvägar och flera konkreta initiativ stärks kommunernas delaktighet i det nationella arbetet med kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. Från prioriteringar och verksamhetsplanering till utveckling av stöd och arbetssätt.
-
Ny version av kunskapsstödet Tandvårdens läkemedel
En ny version av kunskapsstödet Tandvårdens läkemedel finns nu på 1177 för vårdpersonal. Den innehåller rekommendationer för läkemedelsanvändning inom tandvården och syftet är att ge stöd i kliniska behandlingssituationer.
-
Nytt vårdförlopp för hypertoni
Endast en av fem personer med högt blodtryck i Sverige har tillräckligt väl behandlat blodtryck. Nu finns ett nytt personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp hypertoni med målet att förbättra omhändertagandet av personer med högt blodtryck.
-
Nytt kunskapsstöd för obesitas
Kunskapsstödet för obesitas är ett viktigt och efterlängtat steg för svensk obesitasvård. Det ger ett aktuellt, evidensbaserat och praktiskt verktyg för att diagnostisera, prioritera, riskbedöma och behandla patienter med obesitas. Stödet betonar vikten av en personcentrerad vård som är fri från stigmatisering.
-
Primärvårdsrapport 2026 visar på flera förbättringar i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
Sjukvårdsregion Stockholm-Gotlands årliga primärvårdsrapport presenterar pågående förbättringsarbeten för de stora patientgrupper som omfattas av primärvården. Rapporten innehåller också analysstöd inför förflyttningar från sekundärvård till primärvård.
-
Vårdförlopp för tuberkulos publicerat
Vårdförloppet syftar till att förbättra vården av patienter med tuberkulos, förebygga insjuknande och minimera tiden från symtom till diagnos. Det ska också säkerställa en tillgänglig, säker, personcentrerad, effektiv och jämlik vård av hög kvalitet.
-
Tre arbetsgrupper stärker det nationella samarbetet inom obesitasområdet
Nya uppdrag ska utveckla det nationella arbetet med prevention, behandling och uppföljning av obesitas. Genom samverkan mellan myndigheter och regioner byggs nu en mer sammanhållen nationell struktur.
-
Fler patienter med osteoporos i Stockholm-Gotland får diagnos och behandling
Patienter med osteoporos är sedan tidigare en underdiagnostiserad och underbehandlad grupp. Tvärprofessionellt samarbete och nya arbetssätt har införts i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland vilket resulterat i tydliga förbättringar.
-
Vården i siffror utvecklas, testa betaversion
Nya Vården i siffror publiceras senare under 2026, men redan nu kan du prova en betaversion och lämna synpunkter
-
Kvalitetsutveckling inom hälso- och sjukvården i Flandern
Ett seminarium handlade om hur Flandern i Belgien systematiskt utvecklar hälso- och sjukvårdens verksamheter, ledarskap och kliniska vårdprocesser.
-
Uppföljnings- och analysrapport om mag- och tarmsjukdomar
Rapporten är publicerad på Vården i siffror och ger en bild av nuläget inom området mag- och tarmsjukdomar i hälso- och sjukvården.
-
Utvärdering av kunskapsstyrningen inleds under våren
Under 2026 genomförs en nationell utvärdering av kunskapsstyrningen i hälso- och sjukvården. Genom enkäter, intervjuer och analyser ska utvärderingen ge en bild av hur systemet fungerar i praktiken och vad som behöver utvecklas framåt.
-
Notifieringsfunktion gör rapportering till kvalitetsregister helautomatiserad
En ny notifieringsfunktion gör att journaluppgifter kan överföras helt automatiskt av vårdpersonal till kvalitetsregister. Det minskar administration och ger registren mer kompletta och aktuella data.
-
Nya insatsområden 2026
Från och med 2025 tar nationella programområden och samverkansgrupper fram verksamhetsplaner för två år. Några revideringar har gjorts för 2026 och är nu uppdaterade på kunskapsstyrningvard.se.
-
Reviderad vägledning för vårdhygieniskt arbete
Vägledning för vårdhygieniskt arbete har uppdaterats. Version 2.1 innehåller inga större förändringar i sak, men flera viktiga justeringar som gör innehållet tydligare och mer användbart.
-
Uppföljnings- och analysrapport för akut vård på Vården i siffror
Uppföljnings- och analysrapporten ger en överblick av området akut vård. Det omfattar många olika delar, såsom bedömning, omhändertagande, samverkan mellan olika verksamheter, styrning och kvalitetsindikatorer.
-
Arbetsgrupp för strålsäkerhet ger stöd i utveckling av kunskapsstöd
Det behövs ökad samordning för vård där strålning används, och där arbetet måste genomföras på ett patientsäkert sätt. Den nya arbetsgruppen för strålsäkerhet kan ge råd och stöd för strålsäkerhetsarbete i utvecklingen av kunskapsstöd.
-
Gemensamma insatser för att stärka obesitasvården
Obesitas är ett komplext folkhälsoproblem som kräver gemensamt ansvar och samordnade insatser. Nu samlar myndigheter och regioner kraft för att stärka arbetet längs hela vårdkedjan och skapa bättre förutsättningar för förebyggande, behandling och uppföljning.
-
Kunskapsstöd för njurtransplantation på 1177 för vårdpersonal
Ett nytt kliniskt kunskapsstöd för njurtransplantation med levande donator finns nu på 1177 för vårdpersonal. Syftet är att ge en samlad och tydlig vägledning genom hela transplantationsprocessen, från information till donatorer till utredning, uppföljning och registrering.
-
Vårdprogram ska stärka vården för sköra äldre
Antalet äldre i Sverige ökar, och då ökar även behovet av kunskap om anpassad vård för sköra äldre. Ett nytt nationellt vårdprogram ska hjälpa vårdpersonal att oftare och tidigare än i dag upptäcka, bedöma och ge stöd till sköra äldre personer.
-
Sepsislarm finns nu i alla regioner – kan öka överlevnad
Nu finns så kallade sepsislarm i alla svenska regioner. Det innebär att sepsis kan upptäckas tidigare, behandling ges snabbare, och patienter löpa minskad risk att dö.
-
Vården i siffror utvecklas under 2026
Vården i siffror ska bli en mer användarvänlig webbplats, samt underlätta arbetet med uppföljning och analys.
-
Kommunal grupp för primärvård och omsorg
En ny nationell, kommunal grupp startar sitt arbete med att stärka systemet för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård inom primärvård och omsorg. Gruppen ska bidra till att integrera kommunernas perspektiv.
-
Vårdförlopp för sepsis har reviderats
En reviderad version av det personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet för sepsis har publicerats på 1177 för vårdpersonal. Erfarenheter från regionernas arbete med att införa vårdförloppet har varit viktiga underlag till förändringar som ger ökad vårdkvalitet.
-
Uppföljning och analys för medicinsk diagnostik publicerad på Vården i siffror
Uppföljnings- och analysrapporten ger en överblick av området medicinsk diagnostik. Det omfattar många olika funktioner som behövs och används av hela hälso- och sjukvården.
-
Roller för nationella kvalitetsregister
En ny anvisning beskriver roller, mandat och ansvar för aktörer som arbetar med nationella kvalitetsregister.
-
Olika svarstider för mikrobiologiska analyser
Svarstider för mikrobiologiska analyser vid akutsjukhus varierar i landet. Det kan i vissa fall kan utgöra risk för patientsäkerheten. Den nationella arbetsgruppen för infektionsdiagnostik har gjort en kartläggning och ska i nästa steg ge förslag på åtgärder för kortare svarstider.
-
Ojämlik tillgång till logoped för barn och unga med utvecklingsrelaterad språkstörning
Utvecklingsrelaterad språkstörning (DLD) är en av de vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningarna hos barn. Cirka sju procent av barn och unga har någon form av DLD. Trots detta är tillgången till logopediska insatser långt ifrån jämlik i Sverige.
-
Uppföljning och analys om lung- och allergisjukdomar på Vården i siffror
Uppföljningsrapport för områdena astma, KOL, luftvägsallergi, matallergi, obstruktiv sömnapné och lungfibros har publicerats. Syftet är att ge en bild av nuläget inom området lung- och allergisjukdomar, med fokus på kvalitet och jämlik vård, samt att underlätta uppföljnings- och förbättringsarbete i regionerna.
-
Riktlinje för systemisk skleros införd i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
Systemisk skleros är en sjukdom med allvarlig påverkan på olika organ. Den nya nationella riktlinjen har införts i samarbete mellan olika professioner. Det har resulterat i att patienter i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland nu har tillgång till bättre vård.
-
Verktyg för stärkt patientsäkerhetsarbete
Verktyget ska göra det enklare för regioner och kommuner att analysera och utveckla sitt patientsäkerhetsarbete. Verktyget bygger på Socialstyrelsens nationella handlingsplan och ger stöd för att identifiera förbättringsområden och prioritera insatser.
-
Arbetet med att eliminera hepatit C ger resultat i Stockholm-Gotland
Minskad smittspridning, fler patienter som får diagnos och fler som påbörjar behandling. Så ska sjukvårdsregion Stockholm-Gotland uppnå målen i en nationell plan för eliminering av hepatit C till 2030. Väl strukturerade samarbeten har nu börjat visa resultat.
-
Hallå där Hans Sandberg – om karies, kunskap och kraften i samarbete
Hans Sandberg är ordförande för den nationella arbetsgruppen som tog fram det nya vårdförloppet för kariessjukdom, det första inom tandvården. Han svarar på några snabba frågor om arbetet inför och under processen med vårdförloppet och hur patienten kan bli en aktiv medskapare.
-
Kunskapsstyrningens årliga konferens med fokus på samverkan och resultat
Sedan starten 2018 har systemet för kunskapsstyrning utvecklats avsevärt. Det märktes under årets nationella lärandeträff som samlade cirka 400 deltagare för att diskutera resultat, samarbetsformer och patientnytta.
-
Automatiserad informationsförsörjning till kvalitetsregister inom hjärt- och kärlsjukdomar
Ett viktigt steg har tagits i arbetet med att effektivisera informationsflödet till kvalitetsregister inom hjärt- och kärlsjukdomar. För första gången har en vårdgivare, Region Uppsala, anslutits till flera kvalitetsregister samtidigt via en så kallad klusteranslutning. Detta möjliggör snabbare, säkrare och mer enhetlig dataöverföring från vårdens system till kvalitetsregistren.
-
Processledare och myndigheter i dialog om samarbete
Processledare för nationella programområden och nationella samverkansgrupper spelar en nyckelroll i systemet för kunskapsstyrning. Via regelbundna nätverksmöten, oftast digitala, främjas samarbete och lärande. Denna gång tillsammans med myndighetsföreträdare.
-
Vårdförlopp för karies
Det nya vårdförloppet fokuserar på tidiga insatser, patientens delaktighet och samarbete mellan tandhälsa, skola och äldreomsorg.
-
Uppföljning och analys för patientsäkerhet på Vården i siffror
Nationell samverkansgrupp patientsäkerhet har tagit fram ett urval av mått för att kunna följa upp och analysera patientsäkerheten i regioner. Innehållet på Vården i siffror kommer att utvecklas över tid.
-
Rapporten om lägesbilder väckte nya insikter i styrgruppen
Styrgruppen för kunskapsstyrning har efter sommaren diskuterat hur rapporten från nationella programområden om lägesbilder från hälso- och sjukvården bäst kan användas framåt. Mats Bojestig, ordförande i styrgruppen för kunskapsstyrning, delar med sig av reflektioner och tankar.
-
Utbildning om levnadsvanor – samarbete mellan nationellt programområde levnadsvanor och Regionala cancercentrum i samverkan
"Levnadsvanor – fakta och arbetssätt i vården" är en digital utbildning för alla medarbetare i hälso- och sjukvården. Syftet är att stärka kvaliteten i arbetet med att uppmärksamma ohälsosamma vanor hos patienter, ge standardiserade råd och vid behov hänvisa vidare till stöd.
-
Hallå där, Åsa Lindström Hammar, ordförande nationell samverkansgrupp patientsäkerhet
Åsa Lindström Hammar är ny ordförande för nationell samverkansgrupp (NSG) patientsäkerhet och berättar om pågående arbete och utmaningar.
-
Nationella kvalitetsregister under 2024
Rapporten tar bland annat upp den nationella arbetsgruppen för kvalitetsregister, och dess arbete med att minska antalen CPUA-myndigheter och it-plattformar. Syftet är en stark organisering för nationella kvalitetsregister och att de kan fortsätta leverera med hög kvalitet.
-
Vårdförlopp för höftledsartros och knäledsartros infört i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
De patientcentrerade och sammanhållna vårdförloppen för höftledsartros och knäledsartros har införts i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. Det har bland annat resulterat att fler patienter får tidig diagnos och grundbehandling genom fysioterapi och digital artrosskola.
-
Samarbete och kunskapsstöd ger konkret nytta för patienter med grav hörselnedsättning
Omkring 900 sörmlänningar har en grav hörselnedsättning. För att erbjuda en så smidig vård som möjligt samarbetar Öron-Näsa-Halskliniken och Habiliteringsverksamheten utifrån vårdförloppet för grav hörselnedsättning.
-
Automatisering utvecklar informationsförsörjningen till nationella kvalitetsregister
Årsrapporten för 2024 om automatiserad informationsförsörjning till nationella kvalitetsregister (NKR) visar framsteg och effekter som har uppnåtts under året. De markerar en betydande förbättring i hur vårdinformation hanteras och rapporteras, vilket i sin tur påverkar både vårdpersonal och patienter positivt.
-
Rapport om kunskapsstyrning visar förbättringar och utmaningar i vården
Svensk hälso- och sjukvård har tagit viktiga steg framåt, visar rapport från systemet för kunskapsstyrning. Samtidigt kvarstår utmaningar som påverkar både patienter och vårdpersonal.
-
Programområdenas viljeriktning för arbetet att fasa ut vård som inte skapar värde för patienten
I kunskapsstyrningens uppdrag ingår förutom att bidra till införande av kunskapsstöd även att utmönstra åtgärder som inte skapar värde för patienten. Nationella programområden och samverkansgrupper vill ta en aktiv roll i arbetet med att fasa ut så kallad lågvärdevård och har tagit fram en viljeriktning för sin roll i arbetet.
-
Hallå där, Lars Weinehall, tidigare ordförande för nationellt programområde levnadsvanor
Lars Weinehall berättar om lärande och utmaningar i rollen som ordförande i ett nationellt programområde. Hur gruppens engagemang och olika kompetens bidrar till tydliga insatsområden och samsyn mellan olika professioner och patientföreträdare. Uppdraget att förvandla vad till hur och tillsammans hitta lösningar.
-
Vägledning för diagnostik inom digital patologi
Den nya vägledningen syftar till att underlätta införandet av digital patologi. Detta ska säkerställa att alla patienter får tillgång till samma diagnostiska kvalitet och expertis oavsett var i landet de vårdas. Vägledningen har tagits fram av nationellt programområde medicinsk diagnostik.
-
Vårdförlopp för normaltryckshydrocefalus
Nu finns ett vårdförlopp för normaltryckshydrocefalus, en underdiagnostiserad sjukdom med potentiellt behandlingsbara symtom.
-
Osteoporosskolan − ett effektivt koncept som får allt större spridning
Träning, kunskap och en genomtänkt struktur. Patienter med osteoporos får nu stöd att förebygga fall och frakturer genom en ny osteoporosskola. Det är ett koncept som på bara några månader har spridits till över hälften av Region Örebro läns vårdcentraler och fler står på tur.
-
Förbättrad sårbehandling i Region Blekinge när vårdförlopp för svårläkta sår införs
Region Blekinge inför nu ett vårdförlopp för svårläkta sår som fokuserar på tidig bedömning, samarbete mellan vårdgivare och utbildning av vårdpersonal. Gapanalysen har lett till nya rutiner och arbetssätt till nytta för patienterna.
-
Uppföljningsdialog ett år efter avsiktsförklaring för kunskapsstyrning
Partnerskapet till stöd för kunskapsstyrning bjöd in sjukvårdsministern och Sveriges Kommuner och Regioners styrelseordförande för en uppföljning av den avsiktsförklaring som slöts förra året. Uppföljningen genomfördes i dialogform mellan patientföreträdare, företrädare från myndigheter, regionernas system för kunskapsstyrning och medarbetare i regioner.
-
Svenskt vårdförlopp inspirerar på EU-nivå
Det nationella programområdet för sällsynta sjukdomar har på EU-nivå presenterat det svenska vårdförloppet för sällsynta sjukdomar med komplexa vårdbehov. Tanken är att vårdförloppet ska inspirera arbetet med ett generiskt vårdförlopp för sällsynta sjukdomar på EU-nivå.
-
Digitalt stöd för patienter med reumatiska sjukdomar
Patientens kunskapsstöd “Stöd till dig med reumatiska sjukdomar” finns nu på tjänsten 1177 Stöd och behandling. Detta ger möjlighet för patienter i hela landet att få samma kunskap om sin sjukdom och om hur de kan förebygga eller lindra sina besvär.
-
Vårdförlopp proteskirurgi vid knäledsartros
Personer med artros beräknas öka de kommande åren då befolkningen blir äldre, har högre Body Mass index (BMI) och är mer stillasittande än tidigare. Vårdförloppet förväntas leda till att vården för patienter med knäledsartros som behöver proteskirurgi blir mer personcentrerad, patientsäker och välstrukturerad.
-
Vårdförlopp för sällsynta sjukdomar med komplexa vårdbehov
Det nya personcentrerade och sammanhållna vårdförloppet ska öka möjligheten för berörda patienter att få jämlik tillgång till diagnostik, behandling och samordnade insatser från vård, tandvård och övriga samhällsaktörer.
-
Rekommendation om valideringsplattformar för AI-produkter
Medicintekniska produktrådet (MTP-rådet) har utfärdat en rekommendation till regionerna att använda så kallade valideringsplattformar inför införande av AI-produkter. Detta för att säkerställa att AI-produkter håller hög kvalitet och är säkra att använda i vården.
-
Nu ökar takten för kommunernas automatiserade informationsförsörjning till Senior alert
I slutet av förra året anslöt Hällefors kommun, Bergs kommun och Ljusnarsbergs kommun till kvalitetsregistret Senior alert. Nu i dagarna har ytterligare två kommuner genom Karlshamn och Haninge anslutit sig och fler kommuner står på tur.
-
Vägledning om beslutsstöd i kvalitetsregister
En vägledning har tagits fram för att skapa klarhet i vilka kliniska beslutsstöd som är tillåtna att använda i regionala och nationella kvalitetsregister.
-
Steg mot en sömlös hälso- och sjukvård och omsorg
En plan med syfte att öka samspelet med kommuner i systemet för kunskapsstyrning är tagen. Beslutet är i linje med utvecklingsplanen för systemet för kunskapsstyrning 2023–2027.
-
Patientföreträdare: Med rätt verktyg kan jag minska mina vårdbesök
En mer delaktig patient med hjärtsvikt behöver troligen inte runt 20 vårdbesök per år. Patientföreträdare menar att om helhetsperspektivet i vårdmötet blir tydligare och stöd för egenvård stärks kan både hälsa och effektivitet förbättras.
-
Vägledning för patient- och närståendemedverkan i patientsäkerhetsarbete
En vägledning för hur patienter och närstående kan bli medskapare i patientsäkerhetsarbetet har publicerats. Den är tänkt att fungera både som en introduktion till, och översikt av, lämpliga metoder och arbetssätt.
-
Vårdförlopp för hjärtsvikt infört i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
Vårdförloppet innebär nya arbetssätt och rutiner vilket leder till förbättringar för patienter med nydebuterad hjärtsvikt. Införandet bygger på samverkan mellan sjukvårdsregionens regionala programområde (RPO) hjärt- och kärlsjukdomar, sjukhusens hjärtsviktsmottagningar och primärvården.
-
Uppföljningsrapport om äldres hälsa och palliativ vård publicerad på Vården i siffror
Rapporten beskriver insatsområdena kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom, palliativ vård samt sköra äldre. Syftet är att underlätta uppföljnings- och förbättringsarbete i regionerna.
-
Process för förvaltning av kunskapsstöd justeras
I höst och vid årsskiftet sker några förändringar av processen för hur kunskapsstöd förvaltas. Fokus är att kunskapsstöden kontinuerligt ska ses över för att vara aktuella och att de ger det stöd som professionen behöver. Ökad tydlighet kring hur revideringar görs och en ny sakkunniggrupp för primärvård ska göra det möjligt.
-
Samverkan mellan kvalitetsregister och nationella programområden
En nationell arbetsgrupp (NAG) för kvalitetsregister har etablerats. De arbetar bland annat med struktur för samverkan mellan nationella programområden (NPO) och kvalitetsregister. Det är viktigt för att hålla hög kvalitet på analys och uppföljning av nationella insatsområden.
-
Så kan artificiell intelligens göra fler kunskapsstöd tillgängliga
Artificiell intelligens (AI) skapar stora möjligheter inom hälso- och sjukvården. Ett pilotprojekt i Region Halland har tagit sig an utmaningen att undersöka hur kunskap från olika källor kan samlas, kvalitetssäkras och bli mer användarvänliga.