Samverkan och samskapande för hälso- och sjukvård i hemmet och kunskapsstöd för levnadsvanor
Patientperspektiv på framtagande och uppföljning av kunskapsstöd är en självklar del i systemet för kunskapsstyrning. Under arbetet med ”Samverkande hälso- och sjukvård i hemmet” satte seniorrepresentanter fokus på innehållet. För levnadsvanor är samskapande del av utvecklingen.
Under ett seminarium med patientföreträdare och medlemmar i Nationellt programområde levnadsvanor var målet att sätta ord på utmaningar och knäckfrågor. Numera finns det flera kunskapsstöd för levnadsvanor, bland annat en generisk modell för kunskapsstöd. Trots det kan området vara svårt att balansera för medarbetare, även om det ibland är ganska enkla åtgärder som behövs enligt beskrivning från en patientföreträdare:
– Jag som patient fick en gång hem en blankett om hälsa och levnadsvanor att fylla i inför besöket på vårdcentralen. Jag tog mig tid att fundera och skriva, men när jag sedan kom till min bokade tid var det ingen som frågade efter blanketten. Jag blev besviken och undrade varför de inte brydde sig om mina svar och varför de hade skickat blanketten.
Patientföreträdarna som grupp var ense om att vården behöver vara beredd att ta emot hela människan och fokusera på att fånga motivationen hos den enskilde individen. Det kan vara andra än läkaren som samtalar om levnadsvanor och hela vårdteamet behöver dessutom utgå ifrån att patienten vill samarbeta för att hålla sig så frisk som möjligt:
– Samtal om levnadsvanor behövs alltid, precis som tidig diagnos och jämlik vård. Ett tips är att ge patienten möjlighet att arbeta med levnadsvanor tillsammans med andra patienter och inte bara de med samma sjukdom. Det kan ta bort eventuell känsla av skuld och skam både hos patient och medarbetare. Kontakt med patientföreningar kan också underlätta arbetet med levnadsvanor, precis som riktade hälsosamtal som många regioner genomför.
Seniorrepresentanter lade grunden för kunskapsstöd för samverkande i hemmet
Kunskapsstödet ”Samverkande hälso- och sjukvård i hemmet” är ett konkret stöd för såväl kommunal som regional primärvård. Stödet utgår ifrån att samverkan är nödvändig. Resultatet är ett uppskattat och användbart stöd. Ulrika Stefansson har varit ordförande för arbetet i den nationella arbetsgruppen:
– Tack vare att seniorrepresentanter från pensionärernas riksförbund och SPF seniorerna har ingått i framtagande av kunskapsstödet blev det konkret. De satte ord på vad de behöver för att känna sig trygga. Vi fick fram en lista som blev utgångspunkt för kunskapsstödets inriktning.
Kunskapsstödet är anpassat efter befintliga lagar och riktlinjer och består av olika områden med checklistor. Dessa är dels neutrala, det vill säga varken märkta med kommun eller region, dels uppdelade på målgrupperna chef respektive medarbetare.
– I grunden handlar det om att ta fram en proaktiv plan för vård och omsorg i hemmet med olika infallsvinklar. Med en bra struktur underlättas det personcentrerade arbetet och tydliggör hemtjänstens roll. Detta är inte vanligt idag och vi har fått mycket positiv återkoppling. Det är tack vare alla som har deltagit i vårt breda samarbete, förankring och positiva nätverkande.