Regionerna fortsätter med vårdförloppen utan statliga medel

Från och med 2024 tilldelas inte satsningen på personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp medel från regeringen, vilket är enligt tidigare planering. Det innebär att det inte blir någon ny överenskommelse om vårdförlopp mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för nästa år.

Arbetet med vårdförloppen har pågått i fyra år, över 30 vårdförlopp har godkänts och ytterligare tio är på gång. Nu kommer regionerna bedriva arbetet med vårdförloppen inom ordinarie verksamhet. Att det inte längre finns en överenskommelse med staten innebär inte att arbetet har blivit mindre viktigt. Behovet av en jämlik och god vård kvarstår.

Minimera oönskade variationer

Det råder fortfarande stora skillnader i hur vård bedrivs inom olika sjukdomsområden, till exempel inom hjärtsvikt, depression och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) där stora patientgrupper berörs. En av de viktigaste ambitionerna med vårdförloppsarbetet är att bidra till att minimera de oönskade variationerna i vården. Det inkluderar bemötandet av patienten, den vård som ges samt uppföljningen. Ett exempel på ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp som nyligen har tagits fram och som förväntas göra skillnad i vården är vårdförloppet för traumatisk hjärnskada.

– Att ta fram ett vårdförlopp har för oss varit en möjlighet att skapa ett kunskapsstöd som ser helheten när det gäller behandling och rehabilitering av traumatisk hjärnskada. Det är en stor patientgrupp och skillnaderna i vård och omhändertagande är stora i landet. Att fortsätta arbetet med personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp ser jag som en viktig väg framåt i arbetet med att få en kunskapsbaserad och jämlik vård, säger Catharina Nygren Deboussard, överläkare och ordförande i nationellt programområde för rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin.

Konkretisering av Nära vård

En central del i vårdförloppen är fokuset på personcentreringen och patientperspektivet, vilket skiljer vårdförlopp från andra kunskapsstöd. Patientmedverkan i framtagandet av vårdförloppen har stor betydelse för utformningen och även när det gäller omställningen till Nära vård.

– Sverige saknar fortfarande nationella riktlinjer för allergisjukdomar. Vårdförloppens fokus på både personcentrering där patienten är en aktiv medskapare och att vården ska ges sammanhållet, så att patienten inte faller mellan stolarna ligger i linje med den utveckling vi alla önskar. Jag skulle vilja säga att vårdförloppen på ett konkret sätt bidrar till patientsamverkan och den pågående omställningen till Nära vård, säger Mikaela Odemyr, patientföreträdare i nationella arbetsgruppen för matallergi samt ordförande i Astma- och allergiförbundet.

Regionerna har planerat för fortsättning

Även om det inte längre finns en överenskommelse med staten så kommer arbetet med de personcentrerade och sammanhållna vårdförloppen att fortsätta. Många vårdförlopp är på väg att införas i regionerna och fler är under framtagande.

– Så här har planen sett ut från början. Att det inte längre finns en överenskommelse är ingen överraskning. Men jag vill passa på att verkligen betona vikten av att arbetet med vårdförloppen fortsätter i regionerna. Det här är ett arbete som nu kan stå på egna ben, säger Mats Bojestig, ordförande i styrgruppen för Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Stöd från regionledning viktigt

En viktig förutsättning för att kunna driva arbetet vidare är att det finns en plan för vägen framåt och att stöd och styrning är tydlig från ledningshåll.

– För att kunna fortsätta det påbörjade arbetet med att förbättra vården och vårdprocesserna för berörda patientgrupper behövs stabilitet och långsiktigt arbete, och där är regionledningarnas stöd centralt. Nu har vi kommit långt i arbetet och vi ska fortsätta att utnyttja de processer som under åren har utvecklats och trimmats, säger Mats Bojestig.

Standardiserade vårdförlopp finansieras som tidigare genom canceröverenskommelsen.