Depression och självskadebeteende blir vårdförlopp
Depression och självskadebeteende är de senaste i raden av godkända personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. Båda vårdförloppen betonar vikten av snabbt omhändertagande och ökad kunskap. Vårdförloppen kan nu börja införas i vården.
Depression
Depression är en av våra stora folksjukdomar. Uppskattningsvis har mellan fem och åtta procent i den vuxna befolkningen en pågående depression, vilket motsvarar 350 000 till 600 000 personer. Depression är ett allvarligt hälsotillstånd som ofta innebär ett svårt lidande och många gånger påverkar även närstående. Risken att någon gång under livet drabbas av en depression är omkring 35 procent för kvinnor och 25 procent för män. Vårdförloppet handlar om att ge vuxna med depression snabb tillgång till strukturerad bedömning, diagnos och behandling. Det är också viktigt med tydlighet i övergången mellan primärvård och specialiserad psykiatrisk vård.
– Snabb kontakt med vården är centralt i vårdförloppet. Personer med depression riskerar att få en försämrad funktionsförmåga om de inte får behandling i tid. Depressionen riskerar att bli mer långvarig och det är också större risk att återinsjukna, säger Harald Aiff, överläkare och ordförande i den nationella arbetsgruppen som har tagit fram vårdförloppet.
Självskadebeteende
För personer med självskadebeteende är det också viktigt med ett snabbt omhändertagande. Vårdförloppet är avgränsat till självskadebeteende hos personer från 18 år och uppåt. Behandlingsmetoderna är omfattande och tidskrävande. Det behövs specialistkompetens och kontinuitet i det team som möter patienten. Ofta finns dessa kompetenser redan i regionerna idag, men inte hos tillräckligt många medarbetare. Det innebär att det behövs en kompetensutveckling.
– De främsta utmaningarna är samordning och samverkan inom och mellan verksamheter. Det kan vara inom sjukvården, socialtjänsten och elevhälsan. Det är viktigt att personen får en sömlös process mellan verksamheterna. Brister i kunskap om självskadebeteende och rädsla att göra fel är också faktorer som behöver åtgärdas, säger Aase Eriksson, ordförande i den nationella arbetsgruppen som har tagit fram vårdförloppet.
Vårdförloppen kommer nu att börja införas i regionerna. Hittills har ett 30-tal vårdförlopp inom olika hälsotillstånd tagits fram inom det nationella systemet för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.