Egenvård vid dialys

Patienter med svår njursvikt har behov av behandling med dialys. Insatsområdet har som syfte att öka andelen patienter som utför egenvård vid dialys.

I Sverige behandlas årligen över 4000 personer med svår kronisk njursvikt med dialys. Antalet har varit stabilt det senaste decenniet. Det finns två typer av dialys: hemodialys (HD) och peritonealdialys (PD). Båda kan utföras som egenvård i hemmet, och hemodialys kan även utföras som självhemodialys på en vårdinrättning. Egenvård och hembehandling anses förbättra patientens livskvalitet, vara kostnadseffektiva och minska behovet av vårdpersonal. Trots ambitionen att öka andelen egenvårdande patienter, har ökningen varit blygsam. Andelen egenvårdare har bara gått upp från knappt 30 procent år 2008 till cirka 35 procent år 2023. Dessutom finns stora regionala skillnader i Sverige, med andelen egenvårdare från knappt 20 procent till över 60 procent. Ett vårdprogram för egenvård vid dialys togs fram 2019 av Svenska Njurmedicinsk Förening (SNF), SNSF Svensk Njurmedicinsk sjuksköterskeförening (SNSF) och Njurförbundet för att skapa en mer jämlik vård och nationella riktlinjer, men ökningen av egenvård har uteblivit. Många fler skulle kunna klara egenvård vid dialys enligt Svenskt Njurregister (SNR).

Uppdrag

En nationell arbetsgrupp ska ta fram ett kunskapsstöd i syfte att öka andelen patienter med egenvård och/eller hembehandling vid dialys. Kunskapsstödet skall riktas mot njurmedicinska enheter inom specialistsjukvården. Det inkluderar patienter som kan vara eller är aktuella för behandling med dialys i syfte att öka andelen patienter med peritonealdialys inklusive assisterad peritonealdialys, hem-hemodialys, självhemodialys och självhemodialys limited care.

I uppdraget ligger att:

• Göra en hälsoekonomisk analys av kostnader för självdialys och hembehandling jämfört med institutionsdialys inklusive samhällskostnader, samt en ekonomisk konsekvensanalys.
• Göra en HTA-analys via HTA-enhet av det vetenskapliga underlaget för självdialys och hembehandling.
• Ta fram ett kliniskt kunskapsstöd för egenvård vid dialys genom att revidera det befintliga vårdprogrammet för egenvård vid dialys och implementera det i regionerna.
  

Kunskapsstödet ska fokusera på att:

• Identifiera hinder för att öka andelen patienter med hembehandling samt hitta strategier och rutiner för att undanröja dessa.
• Identifiera lågvärdevård och vård prioriterad som icke-göra inom området för att bidra till utfasningen av sådan vård.
• Klargöra det juridiska regelverket för till exempel begreppet egenvård, ansvar för behandling, försäkringsskydd och molnlösningar. Tolkningar av regelverket divergerar idag.
• Klargöra ansvar för finansieringen av hembehandling, bland annat gällande assisterad PD, bostadsanpassning och merkostnader.
• Föreslå struktur för utbildning av personal inom region och kommunal hälso- och sjukvård i egenvård vid dialys.
• Föreslå rutiner för uppföljning av egenvårdspatienter.
• Utveckla verktyg för standardiserad information om möjlighet till egenvård och utbildning av patienter i predialysskede.
• Utveckla kvalitetsindikatorer för uppföljning av egenvård vid dialys
  

Aktuellt

Ledamöter och kontakt

Kontaktperson och processledare

Anna Hawkins, verksamhetsutvecklare, Skånes universitetssjukhus, Södra sjukvårdsregionen

anna.hawkins@skane.se

Ordförande

Kristien Daenen, specialistläkare njurmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra sjukvårdsregionen

Ledamöter

• Caroline Andersson, sjuksköterska peritonealdialys (PD), Östersunds sjukhus, Norra sjukvårdsregionen
• Agneta Henriksson, sjuksköterska och njursviktskoordinator, Norrlands universitetssjukhus, Norra sjukvårdsregionen
• Ursa Bonnevier, specialistläkare njurmedicin, Gävle sjukhus, Sjukvårdsregion Mellansverige
• Maria Ageborg, sjuksköterska hemhemodialys (HHD) och självhemodialys (SHD), Karolinska Universitetssjukhuset, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
• Ulrika Hahn Lindström, specialistläkare njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
• Niklas Von Schmalensee, specialistläkare njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
• Constantina Lomi, specialistsjukgymnast hjärt- och kärlsjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland
• Linda Afsenius, sjuksköterska HHD och SHD, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra sjukvårdsregionen
• Joost Fokkelman, dialystekniker, Universitetssjukhuset i Linköping, Sydöstra sjukvårdsregionen
• Linnea Johansson, sjuksköterska PD) Universitetssjukhuset i Linköping, Sydöstra sjukvårdsregionen
• Giedre Martus, specialistläkare njurmedicin, Skånes universitetssjukhus, Södra sjukvårdsregionen
• Miko Matilainen, sjuksköterska och njursviktskoordinator, Helsingborgs lasarett, Södra sjukvårdsregionen
• Sofie Thuresson, sjuksköterska HHD och SHD, Skånes universitetssjukhus, Södra sjukvårdsregionen
• Håkan Hedman, patient och närståendeföreträdare, Njurförbundet