Nationellt programområde barns och ungdomars hälsa

Programområdets ansvar berör de flesta andra programområden. Strategin är därför att samarbeta brett och prioritera egna insatser som är specifika för barn och ungdomar, samt att ständigt bevaka barnperspektivet.

Uppdrag

Generellt uppdrag för nationella programområden

Insatsområden

Barnhälsovård

Barnhälsovården i Sverige ska kunna erbjuda barn i ålder 0–6 år och deras vårdnadshavare en god och jämlik barnhälsovård oavsett var i landet de bor. En nationell arbetsgrupp ska bidra i utvecklingen och implementering av kunskapsstöd och användningen av kvalitetsregister för barnhälsovård.

Barnhälsovård

Initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård

Kunskapsstödet gäller nyfödda barn och deras mödrar under de första timmarna efter födseln och efterföljande tid då båda vårdas på sjukhus. Det omfattar definitioner, rekommendationer och vägledning för implementering och utveckling av arbetssätt kring obruten initial hud-mot-hudkontakt och samvård.

Initial obruten hud-mot-hudkontakt och samvård

Långvarig smärta hos barn

Ett nationellt vårdprogram för långvarig smärta hos barn innehåller rekommendationer om utredning, behandling och nivåstrukturering.

Långvarig smärta hos barn

Migrän

Programområdet medverkade i arbetet med behandlingsrekommendationer för migrän som drivs av nationellt programområdet nervsystemets sjukdomar.

Migrän

Obesitas hos barn och ungdomar

Ett nationellt vårdprogram innehåller rekommendationer för att förebygga, utreda, behandla och följa upp barn och ungdomar med obesitas.

Obesitas hos barn och ungdomar

Palliativ vård

Nationellt programområde äldres hälsa och palliativ vård har huvudansvar för insatsen. Arbetet sker i samverkan mellan nationellt programområde barns och ungdomars hälsa, cancersjukdomar och nationella primärvårdsrådet.

Palliativ vård

Språkstörning hos barn och ungdomar

Språkstörning är den vanligaste funktionsnedsättningen hos barn. Fem–åtta procent av barnen i förskoleålder har en språkstörning, ibland i kombination med någon annan funktionsnedsättning.

Språkstörning hos barn och ungdomar

Traumatisk hjärnskada

Tre kliniska kunskapsstöd för traumatisk hjärnskada är framtagna i samverkan med de nationella programområdena för akut vård, barns och ungdomars hälsa, nervsystemets sjukdomar, rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin samt nationellt primärvårdsråd.

Traumatisk hjärnskada

Uppföljning och insatser efter svår sjukdom hos barn

En nationell arbetsgrupp ska kartlägga kunskapsläget för kognitiva, psykosociala och fysiska följdsjukdomar efter svår sjukdom under barn- och ungdomsåren.

Uppföljning och insatser efter svår sjukdom som barn

Videomöten i vården med barn och ungdomar

Två kunskapsstöd för videomöten med barn och unga är framtagna: en vägledning och ett kliniskt kunskapsstöd. Vägledningen samlar rättsliga principer och rekommenderade minimikrav för tekniska plattformar för att säkra integritet och delaktighet i videmöten med unga. Det kliniska kunskapsstödet ger praktiskt stöd i genomförande av videomöten.

Videomöten i vården med barn och ungdomar

Ätsvårigheter hos barn

Ätsvårigheter hos barn innebär att ett barn har en långvarig nedsatt förmåga att äta och/eller dricka mat och vätska. Det kan handla om problem med att hantera olika texturer, begränsad variation i kosten, kraftig selektivitet, matmotstånd eller svårigheter med att amma, svälja eller tugga. Ett kliniskt kunskapsstöd ska tas fram.

Ätsvårigheter hos barn

Kunskapsstöd

Övriga kunskapsstöd

Rikshandboken för barnhälsovård

Uppföljning och analys

Information ska tas fram som beskriver och kommenterar insatsområden och ett urval av resultat för vård som ingår i NPO barns och ungdomars hälsa. Resultatet kommer att publiceras på Vården i siffror.